SUDDENS SIDA

Här kommer vi att berätta om lilla "Sudden" (vi kallar h*n bara så, har alltså ingen aning om det är en pojke eller flicka, så det kan lika gärna vara en Suddelina alltså) som är beräknad till världen 24 februari 2001. Vi som är de lyckliga föräldrarna heter Micke & Sandra, och detta är vårat första barn.

BM-rapporter               Ultraljud

Tisdag 18 juli 2000    Jag var hos MVC för drygt en månad sedan för att skaffa p-piller då dessa tagit slut en  månad tidigare. En månad har vi alltså varit oskyddade och inte brytt oss så mycket om det, inte händer det väl nåt heller?!?! I samma veva passade jag ändå på att göra ett test på MVC för säkerhets skull. Detta visade ingenting och allt var frid och fröjd. Jag hämtade ut mina piller och väntade på att få börja äta dessa. Men inte kom mensen heller, fast jag var inte så orolig den har uteblivit utan anledning en gång tidigare och nu hade jag ju gjort testet, så då måste det bara ha blivit nåt knas trodde jag. Jag hade väldigt ont i magen under ett par veckors tid, och fick pröva på lite naturmedel som pappa hade och sen upphörde det. Nu i efterhand tror jag ju inte att det var naturmedlet som botade min magont, utan det var nog snarare så att det var en liten bebis på G inne i magen, så det var nog bara slumpen att magontet gick över vid det tillfället. När det nu var dax för nästa mens så uteblev även denna... jag tog det rätt lugnt & coolt till en början (har av nån anledning fått för mig att jag inte kan få barn, så jag har aldrig varit orolig för det). Men i söndags insåg jag att det nog var dax att inhandla ett test, då var det givetvis stängt på Apoteket så detta fick vänta tills på måndagen. Sen höll jag på och mesade och vågade inte göra testet förrän sent på tisdag kväll dä vi var ute på Saltis. Det visade positivt, fast det ena strecket var betydligt svagare än det andra så vi litade inte riktigt på det och bestämde oss för att göra ett nytt test på fredagen då vi var hemma i Märsta igen. På nåt sätt kände jag ändå att det visade nog sitt rätta resultat... Jag var helt förstörd på kvällen, grät en hel del... Jag lever i en värld då jag vill ha kontroll på allting, jag ville ju så gärna att vårt barn skulle minsann vara planerat. Men jag fick snabbt inse att man kan inte planera allt här i livet. Nu var det bara att vänta tills på fredagen....

Fredag 21 juli 2000    Åter i Märsta så inhandlades ännu ett test, och jag behövde knappt titta på resultatet - jag var ju rätt säker ändå - jag är gravid! Jag hade ju redan bearbetat detta inombords i ett par dagar, så jag behövde ju inte bli så ledsen nu - men det blev jag. Rädslan för vad vi skulle göra nu?? Jag vill ju som sagt ha ett planerat barn - samtidigt som jag absolut inte vill göra abort! 

Måndag 24 juli 2000 (10+3)    Har nu insett att jag är så långt framme som i vecka 10!!! Plus 3 dagar till & med.... Det har varit en helg fylld av funderingar och tankar som virvlat runt i huvudet! I fredags på dagen kände jag mig ganska lycklig och glad, men sen rasade jag ner i en liten grop framåt natten och bara tokgrät. Kändes så förvirrat när jag visste att jag för allt i världen inte vill ta bort denna lilla varelse som vi har skapat, samtidigt som jag såklart ville ha ett planerat barn... Sen var jag osäker på vad Micke ville, jag ville ju inte tala om för honom att jag vägrar abort för i såna fall hade ju inte han ett enda ord med i spelet. Så jag grät och grät och grät... tills jag somnade och sen när jag vaknade på morgonen grät jag igen... Jättekul att vara ute på landet, träffa mamma & pappa och deras grannar som de hade på besök... svårt att säga att man bara är lite trött när ögonen är supersvullna... men men... På eftermiddagen skulle vi åka till Enköping, jag grät ungefär hela vägen, helt otröstlig. Sen blev det bättre och på kvällen pratade vi ordentligt, men bestämde dock inget säkert vad vi skulle göra, men det kändes ändock bättre än tidigare. På söndagen var vi hemma hos Jimi & Elle som precis fått lilla William som är en månad nu, det kändes fruktansvärt att sitta med den lilla i famnen och inse att man har en likadan i magen - som man kanske ska ta bort. HUVA! Så tidigare i dag har jag varit lessen igen - men nu har vi bestämt oss! Inte tusan heller ska vi ta bort vårt lilla bebis! Nu när vi fått en sån fantastisk gåva. Så nu har glädjetårarna trillat och jag har sugit åt mig all info jag har hittat och som sagt insett att det har gått rätt långt - 16:e februari är det dax om allt går som det ska! Vi kommer att bli världens bästa föräldrar till världens mest älskade barn! Sudden blir arbetsnamnet.... Därav namnet på denna sida såklart!

Tisdag 25 juli 2000 (10+4)    I morse vaknade jag med ett leende på läpparna - hallå vi ska få en bebis! Ringde till MVC för att beställa en tid, fick inte tid förrän om tre veckor, det känns jättelångt fram dit. På nåt sätt känns det som att det är först efter det besöket som man verkligen är gravid... Tänk om testerna visat fel?? (Nä... tror inte det) Symptonen man har kanske bara är inbillade?? (Nä... tror inte det) Jag mår lite illa på morgonen och vill ha frukost snabbt i stället för att vänta några timmar som man lugnt har kunnat göra förut, mår lite illa på eftermiddan innan man fått i sig middagen (mmm.. riskakor är bra räddning), är kissnödig hela tiden (måste gå upp precis innan man ska sova, trots att man kissat en halvtimme tidigare, går upp på natten osv...) och framförallt så är jag trött, trött, trött... Så jag tror nog inte att jag behöver oroa mig för att vara "skengravid"...  I dag har jag ringt till Veronica och meddelat henne nyheten! Kändes skönt att dela med sig till någon mera än Micke, man bubblar ju lixom av att få berätta! Vi har bestämt att vi ska berätta för "mormor & morfar" i morrn kväll, på självaste Pappa Mickes födelsedag! Undrar hur dom tar det?? Dom blir nog lyckliga :-)

Fredagen 28 juli 2000 (v. 11) Lycklig, lycklig! Åhh... det känns så bra, vi är så glada åt vår lilla bebis! Nu har vi börjat sprida det till släkt & vänner, och alla blir så glada för vår skull! Micke ringde sin kompis Greve i tisdags och berättade det - hon blev jätteglad. I onsdags, på Mickes födelsedag så bjöd vi in mormor & morfar på en lunchfika och lämnade fram en lapp där vi skrivit om Sudden, de blev överlyckliga. Mamma var alldeles tårögd. Senare kom farfar, farmor & farbror på besök, även de blev jätteglada! Såklart... vad skulle de annars bli?? I går kväll var vi på konsert med några kompisar, så då fick de reda på det och senare idag åker vi till Göteborg för att träffa Åsa & Thomas som tror att vi ska ha en partyhelg.... Hi hi.... Nu ska jag bläddra i barnböckerna jag inhandlat i dag...

Söndagen den 30 juli 2000 (v. 11+2)    Nu har vi precis kommit hem från en helg i Göteborg! Det har varit kul, fastän man är toktrött hela tiden... Vi höll på överraskningen in i det längsta för Åsa & Thomas, men de hade redan börjat ana det... Jag berättade det första kvällen då vi satt på en restaurang och jag beställde in cola till maten.. Det är inte riktigt likt Sandra, så det var bara att berätta nyheten! Fast de hade redan anat det då jag pratade med Åsa på onsdagen och hon sa att det skulle bli fest i Göteborg, tydligen hade hon hört på mitt svar att jag inte lät så angelägen, så de hade börjat spånat. När jag sedan valde cola till maten, så hade bägge två förstått varför... Men dom blev i alla fall väldigt glada för vår skull, och tyckte att det var kul! Det kändes ganska annorlunda att gå en barrunda längs avenyn när det enda man drack var coca cola... Det var okej, förutom då vi kom in på ett ställe som var rätt livat, där trivdes man inte nu. Är superkänslig mot rök dessutom, och då kan det bli lite jobbigt. Känslig mot rök har jag alltid varit i nyktert tillstånd, men i detta tillstånd är man ännu mer känslig.. Så jag kämpade på med min trötthet under kvällen, hade ju lovat mig själv att jag inte skulle påverka denna resa alltför mycket med att bara klaga och vilja tillbaka till hotellet. Vi kom väl tillbaka runt 1:30, då stupade jag i säng.. Så länge har jag inte varit uppe på bra länge! Sov rätt gott om man säger så :-) På lördagen var det fint väder, så då låg vi ute vid poolen en stund, det var kanske inte alltför smart att göra det utan att dricka en massa vatten.. Drog på mig en ruskig huvudvärk som jag knappt blivit av med ännu *suck* På kvällen var vi in till Liseberg, där var det störtmycket folk. Så att åka nånting var det inte tal om. Inte för att jag hade tänkt att åka nånting i detta tillstånd, men de andra hade ju planerat det. I stället åt vi mat där, gick runt och strosade lite, tittade på folk och tog en massa massa lotter, men inte vann vi något inte.. Jo, 2 små kexchoklad vann Micke... Denna kväll kom vi tillbaka lite tidigare till hotellet, det var skönt. I dag har vi då åkt hemåt, samåkte med Åsa & Thomas till Gränna där vi tog en bit mat. Sen skildes vi åt, Micke & jag hade en farmor-turné. Stannade först hos min farmor i Linköping, det var första gången Micke träffade henne och det gick bättre än väntat (hon é lite speciell...). Pappa hade redan förvarnat henne (lika bra det...), men hon tyckte det skulle bli kul och var glad för vår skull. Sen åkte vi till Mickes farmor i Nyköping och berättade det hela. Även hon blev glad, hon hade nästan förstått det sa hon... Jag har ju gått upp lite sen sist vi sågs, men det har ju inget med Sudden att göra... Men det kan ju inte hon veta i och för sig. Det var kul att komma hem och se att sidan varit välbesökt och att man fått lite grattis-mail (Tack för dom, jag svarar på dem strax!). Allt känns fortfarande väldigt overkligt, tänk om man inte har en bebis i magen (ehhh... det är väl klart jag har). Men man tror ju att man ska må mycket sämre än vad man gör, nu är jag ju bara väldigt trött, väldigt kissnödig och lite, lite illamående. Fast man har fått för sig att det ska vara mycket värre... Det ska bli skönt att gå till MVC, så att man får "papper" på att man verkligen ska bli föräldrar! Men jag får lugna mig i två veckor till innan det är dax.... 

Fredagen den 4:e augusti (v. 12)    Jahaja, då var man inne på en ny vecka då! Denna vecka har förflutit utan några större problem. Fick gå upp ruskigt tidigt en dag, redan klockan sju (det är tidigt för att vara semester) och då märkte jag på riktigt hur illa man kan må på morgonen... Vi fick göra en utryckning hem till mamma & pappa där inbrottslarmet av nån anledning gått, så det var bara att slänga på sig kläderna och sticka dit. Väl där såg vi att allt var orört så då kunde man andas ut - och känna efter... "Jag vill ha nåt i magen nu, annars dör jag förmodligen". Men dom är på semester och inte så mycket intressant att stoppa i munnen fanns där, så vi ångade ner till Statoil där Micke fick springa in och köpa frukost. Han hann knappt komma ut till bilen förrän jag slitit upp tunnbrödpåsen och fått i mig ett bröd. Sen kändes det bra *ler*. Annars har det varit som tidigare veckor, småillamående på morgonen, trött hela tiden och kissnödig hela tiden (framför allt på natten *suck, då man bara har utedass*. I morse mådde jag prima innan frukost, men medans jag satt och åt sista mackan så blev det tvärstopp och jag mådde tokilla en stund, så det var bara att hoppa i säng igen... Förresten, apropå säng... Nu börjar det att kännas att det finns något mera än bara en massa godis i magen.... Ligger man på mage (som jag alltid gör) så känns det hårt och lite obehagligt... men det är väl bara att vänja sig att försöka ligga på sida, för längre fram känns det nog inte bara lite hårt och obehagligt - utan då är det nog omöjligt... Nu har vi nog informerat alla berörda tror jag! Förutom mitt jobb där jag hade tänkt att vänta ett tag tror jag! Vi har köpt en del böcker som har varit väldigt kul att läsa! Man suger i sig all information man kan få, läser allt man hittar på nätet (svårt att hinna med allt bara...) Böckerna är:

* Mammapraktika - en bok som följer graviditeten vecka för vecka med plats för egna anteckningar, och en hel del faktauppslag

* Att vänta och föda barn - rätt trist som bok att läsa upp och ner, men det finns mycket fakta som jag tror att man kommer att behöva under resans gång

* Du ska bli pappa - en bok skriven av en pappa för pappor (även om jag försökt sno den från Micke för att tjuvläsa) med mycket intressant information och fakta ur pappans synvinkel

* Ett barn blir till - den klassiska boken med Lennart Nilssons bilder. Den köpte vi idag och har inte hunnit med att läsa/titta så mycket i 

Har även tänkt mycket bakåt och inser att den dag jag borde ha befruktats (27 maj - mammas födelsedag) startade en period då jag hade väldigt ont i magen... Har aldrig förut känt av min ägglossning, men denna gång gjorde jag det med besked, trots att jag inte visste om vad det var som skedde.. I stället försökte jag med nåt naturmedel som pappa hade, käkade aprikoser, testade laxermedel men inget kom ut - och tur var väl det! Sen kom Micke på att jag dan innan midsommarafton kastade mig på honom då han kom hem - han hade nämligen fått en massa varuprover på godis från Haribo - en massa lakrits... Å jag som var så snablans sugen på lakrits, käkade säkert ett halvt kilo den kvällen och fortsatte väl med lika mycket dan efter... 

Näpp, nu ska vi ut och gå och gå till Preem - handla lakrits!

Söndagen den 6:e augusti (v. 12+2)    Känner mig fortfarande inte speciellt gravid... Är lite illamående bara, nu verkar det som sagt ha vänt från att vara illamående innan man fått i sig mat, till att bli illamående då man ätit i stället... Det kan ju förstås vara bra, så att man inte får i sig en massa onödiga saker och drar på sig en massa onödiga kilon... Jag har ju rätt mycket övervikt ändå (ca 20 kg), så jag tror inte direkt att det går nån nöd på Sudden om h*n inte får en massa godis & bullar. 

Jag blir lite irriterad på mig själv, för jag sitter och läser alla hemsidor om graviditet som jag kan hitta. Försöker att undvika läsa om förlossningar (det är ju ett tag kvar, och det finns egentligen ingen anledning att sitta och läsa om hur andra personers förlossningar varit - ingen förlossning är ju den andra lik). Det är förståss kul att läsa om lätta, smärtfria förlossningar och hoppas att man får vara med om en sådan, men läser man om en jobbig, kritisk förlossning så börjar man bara oroa sig en massa. För att inte tala om alla funderingar på om det skulle vara något fel på bebisen, eller om det skulle hända något under resans gång... HUVA! Hur ska man kunna släppa alla såna tankar tro??

Nu är det dax för en promenad!

Torsdagen den 10:e augusti (v. 12+6)    Åhh vad jag längtar tills på onsdag, då äntligen ska vi på inskrivning! Det känns jättekonstigt att inte ha fått skriva in sig, fastän jag i morgon går in i vecka 13 - alltså i 4:e månaden.... Jag har försökt fylla dagarna fram tills dess så att tiden ska fortare. Jag har ju inga speciella känningar av att vara gravid, illamående har jag inte alls känt av senaste dagarna. Däremot har jag lite ont i slutet av ryggen, precis ovanför rumpan samt på självaste skinkorna... Känns ungefär som träningsvärk (men jag har läst på FN Baby att jag inte var ensam om att känna det så här tidigt). Det är skönt att man har FN Baby att läsa och skriva på, då kan man prata med andra som oxå ska ha barn i februari och få ta del av deras tankar & känslor. Dessvärre läser man ju även en del tråkiga saker som etsar sig fast i huvudet... Kan inte släppa tanken "Tänk om man skulle få missfall"... Jag vet inte varför jag måste tänka så här, men det är väl typiskt mig... Därför längtar jag oxå extra mycket till inskrivningen då dom kan bekräfta att man är i den vecka man tror att man är i... Nu har man ju passerat vecka 11, och då sägs ju den största missfallsrisken vara över. Tänk om man då blir tillbakaflyttad, så att man har vecka 11 framför sig i stället för bakom sig?! Oj, oj, oj! Det är många tankar som virvlar i huvudet! Men det är nog helt normalt av vad jag kan förstå.

I går kväll när vi hade gått och lagt oss så låg vi och kände efter var Sudden ligger, så hittade vi en liten Sudden (eller om det är livmodern man känner, vet inte så säkert). Men då rann det en tår nerför kinden på mig....

Söndagen den 13:e augusti (v. 13+2)    I dag har vi varit på Babyland och Ikea och tittat på vaggor, sängar, skötbord, barnvagnar, babysitter och gud vet vad! Så nu är önskelistan lång... Skattepengarna är insatta på ett bebiskonto, och dom kommer nog gå åt utan problem... Inskrivningen närmar sig med stormsteg, jag längtar!

Onsdag den 16:e augusti (v. 13+5)    I går kväll var det återigen mycket funderingar, känner mig ju fortfarande som att jag bara går omkring och ljuger... Hallå, du har ju bara bullar och godis i din mage, inte är det nån bebis där heller... I dag var det då dax för den stora dagen, dagen då man skulle få det bekräftat av ett proffs - inskrivningen! Micke följde med mig, och det kändes bra tycker jag! Jag är för övrigt världens lyckligaste som har världens stoltaste och mest engagerade pappa.. Jag blir så lycklig!!! Det kändes som att barnmorskan märkte hur lyckliga och glada vi var, och hon uppskattade nog att han var med!. Först blev vi lite oroliga när en dam i 60-års åldern, som ser "rätt" gammaldags ut, kommer och ropar in oss... "Oh no, hur ska detta sluta??" Men hon visade sig vara väldigt gullig och "förtroendeingivande" så det kändes bra. det blev så klart en hel massa frågor om sjukdomar i släkten och så vidare, sen blodprov, urinprov, blodtryck och kläm & känn lite på magen. Vi har ju högt blodtryck i släkten på mammas sida, så vi får se hur det blir för mig, men nu var det bra i alla fall! Allt annat verkade också jättebra och livmodern kändes precis som den skulle för "min" vecka, så mina beräkningar stämmer nog ganska bra! Fascinerande att man bara kan känna lite på magen och känna vilken vecka man är i... Fast dom kanske har tränat en del :-) Det blir dax för ultraljud i början av september, då får man åka in till KS, Stockholm och göra det. Jag trodde att man skulle få göra det i Märsta, men så blev det alltså inte. Beräknat datum är än så länge 15/2 (jag hade ju skrivit 16/2), men vi år väl se efter UL.

Jag berättade för barnmorskan att jag oroade mig en del för missfall och att barnet ska ha något fel på något sett, men hon lugnade mig och sa att den största risken är ju över. Men man är ju RÄTT bra på att oroa sig...  Men man ska nog försöka njuta och slå bort alla dumma, fula tankar!

Den 29:e ska jag på läkarbesök, sen i början av september blir det som sagt UL och sen efter det ska jag tillbaka till barnmorskan. Ska även anmäla mig till en mammagympa som de har, så får man lära sig lite bra träningsrörelser. Vi blev även inbjudan till någon familjeträff som skulle hållas för förstföderskor (+pappor) någon gång i september. Så det måste vi ju gå på!

Nu har jag även berättat för alla på jobbet, jag hade sagt att jag skulle till tandläkaren (vilket jag iofs var innan men ändå) och så kom jag tillbaka med plåster i bägge armvecken (hon stack fyra gånger innan hon hittade rätt...) och på fingret! Dom kanske skulle börja misstänka att jag har en våldsam tandläkare.... Så det var bäst att "erkänna", dom tyckte det var kul! Ingen blev förvånad, vissa hade även börjat misstänka det! Det kanske syns ändå?!

Nu ska jag strax hoppa ner i sängen och plöja igenom alla tidningar och broschyrer som jag fick i dag! Amelia har även kommit ut med en "vänta-barn-tidning" som jag köpte i dag, plus nya numret av "Gravid". Jag läser allt jag hittar..... 

Tisdagen den 22:a augusti (v. 14+4)    Nu har jag vuxit ur byxorna... det funkar med gummiband, men hur snyggt är det när man har t-shirt på sig.. Det funkar bara då man har nåt längre över, och så mycket sånt har jag ju inte direkt! Nu får jag köra med jeansen i strl XL varenda dag i stället... Ganska klurig tid då magen har börjat öka i omfång, men det går ju inte att se för omgivningen om det beror på en liten bebis eller om det bara är fett... Nåja, det växer nog en hel del till snart, så då får man hoppa över till mammabyxor! Ska få två par av Anne som hon bara har hängandes hemma, det var snällt! Annars känns det som vanligt, jag blir lättare anfådd när man är ute på promenad och emellanåt (speciellt om man stressat eller gått i rask takt) så känner man av det i magen. Det drar lixom, känns som att den utvidgar sig ungefär! Nu går jag bara och hoppas att det ska ligga en remiss från KS för Ultraljud på hallmattan när man kommer hem, men det verkar jag få vänta på... *suck* Vill ju nu ju.... 

Jag har varit "ful" och dragit nytta av min graviditet... Vi skulle i väg på konferens i dagarna två med jobbet och jag var inte alls något sugen på det, speciellt inte eftersom att vi skulle ha kräftskiva på kvällen och sen sova kvar! Jag har ingen större lust att umgås med mina "arbetskamrater" på fritiden och speciellt inte äta kräftor med dem... Dels för att jag inte kan dricka något, sen är jag ju inte så överdrivet förtjust i kräftor. Så jag talade om att jag mår illa av lukten av kräftor och sen att jag mår rätt illa på mornarna, så jag ville hellre sova hemma.. Så jag åkte hem på kvällen för att komma tillbaka morgonen efter! Usch min fuling där... vi hade kräftskiva på landet i lördags och det var inga som helst problem med lukten, inte heller mår jag särskilt illa på mornarna längre... En liten vit lögn så där bara...

Söndagen den 27:e augusti (v. 15+2)    Nu går jag bara och väntar på en tid för Ultraljud... ska det verkligen ta så lång tid att få en tid?? Nu är det en och en halv vecka sen jag var hos BM som då skulle skicka en remiss till KS där vi ska få komma på Ultraljud i början av september! Nu är september snart här och vi har inte ens fått en tid *suck* Väntan är lång! Dessutom så ska Micke i väg på en kurs och vara borta i en vecka i september, skulle inte förvåna mig om vi får tid för UL då... Jaja, jag får väl snart en kallelse hoppas jag! 

Det känns rätt mycket på magen nu att det händer något inuti den. Det spänner och stramar och värker till lite i bland, speciellt om man har ansträngt sig!

Ännu har jag inte gått upp något i vikt, kanske gick upp 2 kilo innan inskrivningen (men om det berodde på bebisen eller på semestern vet jag inte :-) men de 2 kilona har jag gått ner nu. Så nu väger jag 2,3 kg mindre än på inskrivningsdagen!

Tisdagen den 29:e augusti (v. 15+4)    Älskade lilla Sudden, idag har jag fått se dig för första gången och stackars pappa var inte med... Jag hade fått tid för en läkarundersökning, och vi visste inte riktigt vad det var. Men vi trodde att det var mest inriktat på mig och Micke tyckte då att jag lika bra kunde gå själv, vi ska ju ändå gå på det stora UL om ett par veckor, så inte tusan trodde vi att jag skulle få se lilla Sudden i dag inte! Men men, först kollade dom blodtrycket som var bra, och sen fick jag gå in till läkaren som frågade lite hur det var, hur jag mådde och hade mått osv. Sen skulle jag då göra en gyn-undersökning då hon kände på livmodern (som var stor som ett barnhuvud) och på livmodertappen. Allting kändes bra, och så insåg hon att hon hade en massa tid över, så hon tyckte att vi lika gärna kunde ta en titt på det lilla livet. Så jag fick se vår lille bebis, som just för stunden låg och sov... men hon buffade till lite på Sudden så att h*n vaknade och slängde upp handen (eller om det var foten...) till mig! Men hon sa att det var säkert en liten vinkning till mamma *ler* Hon var väldigt kul och sa att det var en riktig snygging med en snygg profil som låg där inne och trivdes bra... *skrattar* Så fick jag se det tickande hjärtat, moderkakan och fostervattnet.. vilken upplevelse, trist bara att inte Micke var med!! Men som sagt det är ju snart dax för det riktiga så då får han ju se! Det kändes underbart att ha fått se det lilla livet som växer i magen, så sen när jag satte mig i bilen så trillade tårarna ner för kinderna... Glädjetårar.... *LYCKLIG*

Onsdagen den 6:e september (v. 16+5)    Oj, det har bara gått en vecka sedan jag var hos läkaren och fick se dig! Det känns som om det var jättelänge sedan... Första dagarna efteråt gick jag som på moln och kunde sitta och säga för mig själv "Jag har sett vår bebis" på jobbet.... Givetvis går jag fortfarande på moln, fast jag vill ju att det ska kännas mera, att det ska synas mera... För just nu känns det mest som om jag bara blivit lite tjockare... Jag tror inte att någon kan se på mig att det är en bebismage jag har?! Fast jag känner ju av magen rätt mycket, det spänner och drar och man känner att det finns något där inne. Även om jag inte känt någon spark eller nåt ännu, men ibland så känns det som att det trycker på - stötvis, och det är nog lilla Sudden som försöker sig på en liten spark eller nåt *ler* Vi går såklart fortfarande och längtar efter att få en remiss till Ultraljudet på KS, men det går trögt.... Ringde barnmorskan i måndags och frågade vad som hade hänt, och hon ringde upp KS. De hade tydligen mycket att göra, och nu kunde man visst få vänta ett tag *suck* Slår vad om att vi får tid i vecka 38 då Micke är på kurs... *mutter

Lördagen den 9:e september (v. 17+1)    Äntligen har det anlänt! Det efterlängtade brevet från KS med tiden för Ultraljud. Lite besviken blev jag dock när det stod att vi skulle få vänta ända tills 28:e september, fast samtidigt var det ju bra att det inte blev av den veckan då Micke är borta. Det känns som om det blev i senaste laget, jag kommer att vara i vecka 19+6 då... Annars känns allting bra, känner mig lite trött i ryggslutet bara... *otränad* men jag ska försöka passa sjukgymnastens telefontid och ringa och anmäla mig till mammagympan nu i veckan! I dag har vi varit på Williams dop och sett en massa små bebisar, kul :-)

Söndagen den 17:e september (v. 18+2)    Det känns som att man växer nu! Med stormsteg.... I morrn bär det av in till Stockholm efter jobbet för att försöka hitta kläder. framförallt byxor som går att knäppa med den växande magen.... I övrigt känns allt bara bra, jag känner av magen rätt ofta fast fortfarande inga sparkar - vi vill känna dem nu! Micke ligger ofta på kvällarna och känner på magen för att leta efter sparkar, mysigt tycker jag! En dag i förra veckan tappade jag ett par oliverburkar (av glas) och lyckades mirakulöst nog att rädda dem alla utan att de for i golvet, men jag blev rädd! Och det blev nog lilla Sudden oxå, för så som det for runt i magen då har jag aldrig känt innan.... häftigt :-)

Måndagen den 18:e september (v.18+3)    Äntligen har jag hittat lite användbara kläder! Hittade ett par jeans, tre tröjor, en kofta och tre par finfina mammatrosor, så nu känns den biten lite bättre! Har dessutom anmält mig till mammagympan idag! fick den sista platsen!! 2 oktober blir första gången och sen är det fyra onsdagar efter det. Fram tills dess ska jag nog försöka köra lite själv.... tex nu är ju ett ypperligt tillfälle...

Lördagen den 30:e september (v. 19)    I torsdags var det alltså dax för det efterlängtade Ultraljudet. Vi hade bägge två passat på att ta en heldags ledigt dagen till ära. Jag var lite småstirrig och nervös på morgonen och hetsade på Micke här hemma att vi skulle åka i tid, för tänk om det skulle vara köigt eller om något annat oplanerat skulle hända... Vi parkerade på KS strax efter nio.... och hade tid för UL klockan tio, så vi var ju ute i god tid kan man säga *ler* Vi passade på att ta oss en morgon fika innan vi tog oss upp till väntrummet. Vi klev in i väntrummet, där satt ett annat par som betraktade oss med nyfikna ögon när vi klev in samt en liten ung tjej, typ 16-17 år tillsammans med sin pappa (??) och väntade. Man är ju specialist på att "döma andra människor", men det verkade väl inte finnas någon far till barnet med i bilden (Hur fasiken kan jag veta det?? Fy på mig....) I alla fall så hann klockan bli tjugo över tio innan det kom en "sköterska" och frågade efter mig, så jag var ju redo och resa mig då hon undrade om vi kunde dröja en stund för att hon fått ett annat "fall att titta på" som hon sa. Det lät lite kryptiskt och genast började tankarna snurra igen, vad kan det vara?? Nåt som inte står rätt till?? Närmare halv elva kom hon tillbaka igen och sa att det var vår tur. Vi klev in i ett rum och jag fick lägga mig ner på britsen. Innan hon satte igång med undersökningen var vi nog rätt pirriga och svettiga om händerna både Micke & jag :-) Sköterskan var väldigt gullig, och förklarade hela tiden vad hon gjorde och vad det var man såg. Först började hon med att söka igenom livmodern i ett himla tempo och då hängde man inte med för fem öre.. Men det var inte meningen heller, hon skulle bara kolla så att inget var knas och att det inte låg ett till litet foster och gömde sig. Men det gjorde det inte, Sudden var ensam därinne! Åhhh... det känns så fantastiskt så att det går inte att beskriva känslan av att se att det verkligen finns ett litet foster där inne i magen! H*n låg där inne och verkade stormtrivas, var nog lite pömsig, för h*n rörde sig inte så värst mycket, låg och sträckte på nacken en del och satte upp näsan i vädret (en stolt bebis *ler*), låg med ena handen på magen, medans den andra handen flaxade runt lite och vinkade till oss... Låg även med fötterna i kors, så att fotsulan visades mot oss... H*n var lite svårflörtad och ville inte lägga i sig i den vinkeln som sköterskan ville, dels för att kunna ge oss en bättre bild på profilen, och dels för att kunna mäta lårbenen rätt... Men vi fick i alla fall ett par bilder med oss hem. Hur de blev kan du se här. Tårarna började rinna nerför mina kinder, det var så stort på något sätt! Allting såg bara bra ut med den lilla, så det var superskönt att höra! Man har ju funderat lite på hur det känns om dom talar om att något skulle vara fel... Huva! Vi blev i alla fall framflyttade (eller bakflyttade kanske man säger??) till den 24:e februari i stället för till den 16:e februari. Jag litar ändå mest på sista-mens-datumet, så det ska bli spännande att se vilket som stämmer!!

När vi sedan åkte därifrån gjorde vi det med två stora leenden! Vi begav oss till Jakobsbergs C där Micke köpte en jacka. Sen åkte vi vidare till Ikea, där köpte vi en "skötbordsbyrå" i vår favoritserie Narvik plus ett klädskåp i samma serie. nu har vi en varsin byrå, ett klädskåp, skrivbord, pottskåp och skötbord i samma serie. När det blir dax för spjälsäng så blir det givetvis i samma serie :-) Även badrummet ska fräschas upp lite, där ska vi iofs in med skötbordet och då måste ett skåp tas ut. Kruxet är bara att badrummet blev målat för ett år sen, men givetvis inte bakom skåpet, så nu måste vi hitta rätt färg för att kunna lösa detta. Vi gjorde ett besök på Bauhaus för att kolla färg, men där var dom inte speciellt hjälpsamma *suck* Vi köpte även en ny spegel och en handdukshängare, skulle även haft ett par krokar i modell större men det hittade vi inga. Väggskåpet som vi tittat ut var slut, så det får vi vänta med så länge...Sista anhalten blev babyland där vi tog oss en närmare titt på barnvagnar och fick en liten demo och lite tips och råd. Det lutar åt en Brio Alumina. Vi ska beställa en i slutet av november/början av december och sedan hämta ut den i början av februari hade vi tänkt.

I onsdags kväll var vi på en "Familjeträff - mitt i graviditeten" på familjecentrum här i Märsta. Det var en liten träff för att presentera familjecentrum närmare, och  socialförvaltningen var där och informerade om familjerättigheter osv, vi fick info om dagisplatser och lite sånt där. Efter fikat delades vi upp "mammvis och pappvis" för att sitta ner och prata lite med varann om olika saker. Det var helt okej, fast det var väl inte riktigt någon där som jag tror att jag kommer umgås med under mammaledigheten... fast man vet ju inte.. Vi får väl se längre fram, då man får gå på sån där föräldrarutbildning... Även här var det en ung tjej med. Hon var där med sin mamma. Givetvis vet jag inte varför inte pappan var med, men som sagt tankarna skenar ju lätt i väg, så man tyckte lite synd om henne när vi satt där och var fyra par som såg lyckliga och glada ut allihopa, och så satt hon där med sin mamma. Jag tänker på när jag var på läkarundersökningen och Micke inte var med, och läkaren frågade hur det var med pappan. Jag tänkte direkt "Nu ser hon att jag inte bär någon ring, alltså tror hon att jag är en ensamstående stackare" Varför tänker jag så knäppt?? Men jag kan inte rå för det, ser jag en gravid tjej så tittar jag alltid på om hon har ring (för övrigt så tittar jag nästan alltid om folk - alla jag träffar på - har ring... det är nån fix idé jag har, så ingen kan försöka "dölja" en förlovning för mig, förutom brorsan då som förlovade sig i "smyg" på semestern för ett par veckor sedan. Jag såg att hans tjej hade en ring, men inte brorsan. Men å andra sidan så har ju han händerna nergrävda i en motor större delen av dygnet, så då kanske man inte har ring.... och mycket riktigt, dom hade alltså förlovat sig) ehh... nu kom jag nog i från ämnet Sudden helt....

Jaja, allt är bra med oss, magen växer och jag kan känna hur det rör sig i magen, en liten svag kick har jag oxå kunnat känna av. Förresten såg låg h*n mycket riktigt mest på höger sida, med huvudet upp och rumpan pressad ner mot min urinblåsa... Det är ju där jag kännt av magen mest, men jag tyckte det verkade konstigt att man bara känner på samma sida hela tiden. Men tydligen inte...

Söndagen den 1:a oktober (v 19+1)    I dag har jag viktångest.... Jag har gått upp 5,8 kg och är lite orolig att det kommer bli mera, mycket mera kilon som bara hoppar på mig! huva, måste nog hejda detta! Sudden behöver nog inte så mycket godis som trillar i mig så! Det var när jag började fundera på att det vore ju kul att fota magen lite emellanåt för att se hur den växer som jag fick ångest... jag ställde mig framför spegeln och insåg att min mage var ganska snarlik den mage jag hade innan jag började på Viktväktarna 7 januari 1998... Nåja, inte riktigt likadan, lika mycket valkar var det inte, och lite mera "fettig" såg den ut då, men ändå! På viktväktarna lyckades jag gå ner 20 kg mellan 7/1-98 och 13/5-98, sedan tog det ett halvår att gå ner resterande 8 kg. Så jag vet ju att jag klarar det efter förlossningen, men det är ju varken bra för mig eller för lilla Sudden att gå upp för mycket *suck* Dessutom kommer Micke hem från Enköping och möter en deppig Sandra i dörren - han hade med sig Marabou choklad... *suck* Fast jag har lyckats att hålla mig ganska bra, bara ett par bitar slank ned... Nu ska jag försöka vara duktig, åtminstone i veckorna! På helgen kan jag få unna mig något gott, eller hur??

Måndagen den 2:a oktober (v. 19+2)    Idag på förmiddagen när jag satt på jobbet så kände jag av två kickar från Sudden! Så tydligt har jag aldrig känt av det tidigare!! *lycklig* Skulle ha ringt BM idag för att boka en tid för nästa besök, men det glömde jag ju.... typiskt! Får försöka komma ihåg det imorgon i stället!

Lördagen den 7:e oktober (v. 20+0)    Wow! Nu har jag klarat av 20 fulla veckor som gravid! Går alltså i dag in i den 21:a veckan, så nu kan man väl nästan säga att nedräkningen börjar?? Jag måste säga att allt varit oerhört smärtfritt den första halvan, inge större bekymmer. Mådde pyttelite illa i början, men det var inga större problem utan avhjälptes snabbt så fort frukosten intagits. Var rätt trött en period (är det nu oxå iofs), men det är inte så farligt - det är ju bara att lägga sig och vila. Så jag känner mig rätt harmonisk för tillfället - kanske lite ojämn i humöret - men det tar jag ut på min knäppa chef på jobbet, så det är lugnt *skrattar*

 Sudden börjar ge sig till känna mer och mer, nu känner jag av h*n dagligen, inte så mycket direkta sparkar, utan mest sprattel. Micke väntar fortfarande otåligt på att även han ska få känna lilla Sudden, men det tar nog nån vecka till. I torsdags hade jag en pestdag på jobbet, och var oerhört upprörd - det kände nog Sudden som sprattlade runt för fulla muggar.... I går fick jag förresten första gången frågan om jag var gravid, av en tjej som inte hört "ryktet" utan lite försynt tittade på mig och sen frågade! Kul! Det är tråkigt om folk tror att man bara blivit mer tjock-smockigare än vanligt.....

Torsdagen den 12:e oktober (v. 20+5)    Ännu en vecka är snart till ända! Det går fort nu känns det som! I tisdags var vi på kalas hos mormor och morfar, sen när vi kom hem så satt jag som vanligt framför datan och då började Sudden leva rövare! Jag blev så full i skratt, det är så kul när det känns så tydligt *ler* Jag la mig ner på sängen och bara kände på magen, tyckte nästan att det syntes hur magen hoppade till, men jag vet inte... Jag ropade såklart på Micke att han skulle komma, men han kände fortfarande inget. På FN-snack där jag är inne och läser/skriver med jämna mellanrum så dök önskemålet om en hemsida för februaribarn upp, och eftersom att jag redan tidigare funderat och varit sugen på att göra en sådan sida, så skrev jag att om dom ville så kunde jag göra en. Alla verkade nöjda och glada, så jag satte i gång i går och satt och pysslade med en sida, jättekul! Var jätteglad tills jag gick in på FN och såg att en person tagit illa upp... Usch, det var inte alls något kul, jag blev jättelessen, vill ju inte köra över någon... Men men, sånt är livet alla kan inte uppskatta det man gör. Nu får vi se vad jag gör, om jag ska fortsätta eller inte. I annat fall så bygger jag nog ut min Suddensida med lite mera saker, så blir det lite mer allmänt om bebisar. Ja ja, vi får se vad det blir!

I dag har i alla fall Micke åkt till Irland med jobbet, han ska vara där i fyra dagar, så jag blir ensam... Men jag ska nog ha saker att göra ändå tror jag. I kväll ska jag gå och se Maken till fruar med mina kompisar i alla fall, det blir nog kul!

Lördagen den 14:e oktober (v. 21+0)    Då klev man in i vecka 22 nu då! Otroligt.... I dag har jag ägnat mig åt att göra en hemsida för Februaribarn 2001, kul! Undrar om inte lilla Sudden har haft hicka nu på kvällen?? Det ryckte så i magen, och tydligen ska man kunna känna av hickan redan nu....

Måndagen den 16:e oktober (v. 21+2)    Hoppas att jag blir en bättre mamma än vad jag var i drömmen natten mot söndagen.... Jag drömde nämligen att lilla Matilda var född (Ja, jag drömde verkligen att hon hette Matilda oxå) och att Micke och jag var på nån friidrottstävling (typ OS eller nåt...). Så var det någon som undrade var Matilda var och jag svarade att jag hade henne i fickan... (Ehhh... hade dessutom min tunna höstjacka där fickorna är väldigt små, inte ens plånboken går att ha där i) Så efter ett par timmar kom jag på att hon inte alls låg i fickan, utan att jag glömt henne kvar i bilen. Så jag fick panik, men skulle försöka verka lugn då jag gick till bilen för att ta ut henne - så att ingen skulle upptäcka att jag hade haft henne glömd i bilen.... Jaaa.... vad betyder en sån dröm tro??

Fredagen den 20:e oktober (v. 21+6)    I går var jag och fikade tillsammans med andra "februarimammor" som jag träffat via nätet! Det var kul och trevligt, och väldigt spännande. Jag är ju inte så supersocial av mig, har inte så lätt för att skaffa nya kontakter och sånt, så det kändes lite läskigt samtidigt... Men kul var det att få höra andra i samma "sits" berätta om hur de kände sig. Vi ska snart ses igen! Just idag så känns det inget vidare.... jag är lättsårad och gråter lätt... blev superbesviken då jag satt här och väntade på Micke som skulle komma hem med mat (Jippi! Fredag och jag slipper handla och allt....). Så ringer han strax efter sex och säger att han blir kvar på jobbet minst en timme till, sen tar det ytterligare en timma innan han är hemma *suck* Då började tårarna genast att rinna.... Så nu har jag ätit middag ensam - har ju dessutom börjat få sån halsbränna på eftermiddagarna /kvällarna om jag inte stoppar nåt i mig. Så jag hade inte alls någon lust att vänta. Dessutom känner jag mig tjock och plufsig, och börjar få ordentligt ont i "rump-trakten" och i nedre delen av ryggen... *suck* Nåja, den som väntar på något gott.....

Söndagen den 22:a oktober (v. 22+1)    Just nu känns det lite jobbigt! Jag har svårt att inse att man kanske inte ska orka lika mycket när man är gravid som man orkar i vanliga fall.. Micke var på personalfest med MAXI i går och jag var hemma hos Åsa. Vi la oss och sova runt halv tolv och sen vid halv sex i morse rumlade Thomas och Micke in... Då var det bara att upp och hoppa och köra hem till Märsta. Så vi var hemma runt halv sju. Sen sov vi till elva, halv tolv någon gång. Hade precis vaknat när Mickes föräldrar ringde och sa att de skulle komma och hälsa på, så då var det bara att sätta fart. Gick ner till Rätt Pris på centrum för att handla mat, glömde en hel del och fick stanna till även på Sätuna och handla. Sen hade vi fyra tunga kassar att kånka hem - aj aj min rygg.... Väl hemma så hann vi inte mer än att käka frukost och röja undan det värsta hemma innan de kom. Sen var det full fart med fika, tur till Arlanda för att kolla flygplan, hem igen, middag (då kom även mina föräldrar hit) med kaffe och efterrätt och hela köret. Sen när de åkte hem strax före klockan sju så stod man här med en diskhög, stor tvätthög och en smutsig hall (hatar att ha halva hösten i form av en massa ruttna löv på hallgolvet...). Jag vill ju så gärna ha det fint, mysigt och städat här hemma så jag satte i gång att dammsuga, stryka och plocka undan tvätt. Sen fick jag ett litet sammanbrott - ryggen värker! SUCK! Jag är klen i ryggen, och det blir ju inte bättre av att man ska försöka vara duktig... Så nu har jag bara skitit i allt, tagit en stund i badet och ska strax gå och sova! Jag är även förbannad på mig själv för att jag äter för mycket skit.... Jag kommer att ha femtio kilos övervikt att bli av med när lilla Sudden kommer ut... Nja kanske inte riktigt, men ändå! Jag måste tamejfan skärpa mig nu! Dessutom tänker jag enormt mycket på om något skulle hända med Sudden..... Nä, nu slutar jag - för nu sitter jag bara och snörvlar....

Tisdagen den 24:e oktober (v. 22+3)    Det känns bättre igen... Jag får inse att jag är begränsad, att jag inte orkar lika mycket som jag brukar. Sen så gör det nog enormt mycket till att Sudden har börjat föra ett rackarns liv i magen, det är supermysigt! Tidigare så kändes det inget kul när man läste hur mycket alla andras bebisar rörde sig och här kändes det nästan inget - men nu som sagt, nu lever h*n om vill jag lova! I dag har jag varit i stan med Veronica och Lucas och shoppat lite, faktiskt så fick även Sudden två saker... en stor Nalle Puh tavla att ha över sängen, och en lite mindre Nalle Puh tavla att ha intill skötbordet.... I morrn är det dax för mammagympan igen!

Onsdagen den 25:e oktober (v. 22+4)    Fy på mig! I dag har jag skolkat från mammagympan, så nu måste jag vara duktig och gympa lite hemma i stället....

Lördagen den 28:e oktober (v. 23)        I dag går vi in i en ny vecka! Det känns som att veckorna går rätt fort numera... fastän det känns ändå på nåt konstigt sätt som att de inte gör det... Jag längtar så fruktansvärt mycket tills det blir februari så att vår lille Sudden tittar ut! I dag har det i alla fall snöat lite (även om det bara var blötsnö som hann smälta innan den nådde marken, men ändå...) och det betyder väl att vi har vinter :-) Alltså är vi nu inne i samma årstid som vår lille Sudden ska födas i *ler* Nu är barnvagnen bestämd!!! Vi var till Babyland i dag och gjorde en sista koll... Vi hade sedan tidigare bestämt oss för en Brio Alumina, men inte vilken modell på Chassi, hjul och framförallt vilket tyg. Men nu blev det ett blått tyg, med lite små vita rutor (har varit emot rutigt, men dessa var så små så då gjorde det inget...) som hade lite clowner och andra färgglada figurer inuti så att Sudden får nåt kul att titta på! Vi ska väl åka tillbaka om nån månad och boka den hade vi tänkt! Annars då?? Jo, jag är trött i ryggen och ena benet (låret)... så att vända sig i sängen kan göra riktigt ont i bland... Bådar inte gott för framtiden :-( Från och med nu är i alla fall alla godsaker indragna alla dagar utom lördagar - och det måste hållas! Får säkert skäll av barnmorskan när vi ska dit om en vecka.... Nu ska skötbordet byggas ihop... vill ha byrån på plats....

Tisdagen den 31:a oktober (v. 23+3)    I går var en tung dag... Jag var ute i en butik i Kvicksund och byggde om godisavdelningen där... Det var väldigt kul medans jag höll på och då kände jag såklart inte hur jobbigt det var att stå upp och så en hel dag, men sen när jag kom hem.... Då kändes det vill jag lova! Dessutom så gick vi ut på en liten promenad och det förbättrade ju inte saken... 

I dag har jag haft som träningsvärk i ena låret och det kändes ju helt normalt.... NOT! Var i väg på ett leverantörsbesök på förmiddan och sedan har dagen bara rusat i väg, och vid fyra åkte jag in till stan för att gå och fika tillsammans med några tjejer från FN som oxå väntar småttingar i februari! Det var jättetrevligt, vi var fyra stycken som träffades denna gång! Dessutom hann jag ta en tur in till Body Shop och köpa "Body Butter" Nöt som jag ska smörja in lilla maggen med....  inte för att jag oroar mig direkt för bristningar, det känns som att det inte är hela världen för min del, men jag tycker det är så mysigt detta Body Butter så nu kan jag ju passa på att lyxa till det lite :-) För dyr var den.....

Annars så hickar Sudden på där inne i magen... Känns jättehäftigt när h*n hickar... Väntar fortfarande på att Micke ska få känna en kick på utsidan! Men det är så mycket fett för Sudden att sparka igenom, så.... *skrattar* 

I dag har jag varit duktig förresten, eftersom att jag jobbar med godis just för tillfället har jag fått en hel massa varuprover, varav en del jag tog hem idag - men ingenting har jag rört, trots att Micke smaskade i sig en del.... Jag ska vara duktig och spara tills på söndag då Åsa & jag ska gå på bio!

Kan oxå berätta att det blev jättemysigt i Suddens lilla vrå i badrummet!!! Vi ställde in skötbordet, och satte upp Nalle Puh tavlor, plus att jag torkade de blå rosorna Micke köpte till mig, så de satte jag oxå upp där!

PS. Sudden hälsar med en liten glad kick till farmor & farfar och mormor & morfar.... H*n längtar efter att komma ut och se vilka filurer ni är.... *ler*

Torsdagen den 2:a novemeber (v. 23+5)    Nu är jag trött och ska sova... men jag är lite nyfiken! Vilka är ni som läser här?? Min gästbok gapar näst intill tom och längtar efter inlägg.... Hörs i morrn eller på lördag!

Lördagen den 4:e november (v. 24)        Då har man gjort 24 fulla veckor äntligen och är nu inne i den 25:e veckan!!! Känns som en milstolpe på nåt sätt, nu är det bara 15 veckor kvar tills det är planerat att lille Sudden ska titta ut! JAG LÄNGTAR SÅ!!!! Nu känns det som att vi har november framför oss (eller framför... vi har ju redan gjort fyra dagar av denna trista månad) som brukar vara en trist månad, fast nu har jag en hel del saker inplanerade denna månad, så då kan det kanske gå fort?? Sen har vi december med första advent, lucia, julmarknader, julklappsinköp, julbord och sen julfirande såklart. Så december brukar ju rusa iväg för det mesta! Sen är vi inne i januari, som oxå brukar pinna på rätt bra med alla helger och sånt - sedan är det februari! Den största månaden av alla numera! den månad då vår älskade Sudden är beräknad att komma till oss.... 

Dom senaste dagarna har det varit en liten livlig krabat som lever runt inuti mig! Nyss kände jag med handen ur hela magen guppade när h*n for omkring därinne... Tyvärr har inte Micke fått känna av det ännu, det är inga vältajmade tillfällen precis :-( Men det dan kommer nog snart! 

På måndag är det dax för MVC *längtar*. Det ska bli kul att se hur allt ser ut, alla värden och så... Är inte lika intresserad av vikten, men ändå.... Rapport kommer var så säker....

Måndagen den 6:e november (v. 24+2)    I dag har vi varit hos barnmorskan! Just nu är jag för trött för att skriva mera, men jag har gjort en BM-sida, som du hittar här.

Tisdagen den 7:e november (v. 24+3)    Nu känns det bättre... Har haft så himla ont i kroppen i helgen och i går... Det har värkt i korsryggen, bäckenet, låren och dessutom vänster skuldra... Mycket pga av att jag var ute med Ronja i helgen, och att hennes tempo inte passade in på mitt tempo nu.... Det kändes inte under promenaderna, men efteråt... *aj, aj* I går grät jag då jag klev upp ur sängen... Nu gör det inte så ont när jag går (om jag går med myrsteg vill säga...), men däremot att ta sig upp ur sängen, och ut ur bilen är ju ett litet äventyr kan man säga... Var ska detta sluta tros??

Jag har i alla fall kollat upp att Valsta Sim & Sporthall har vattengympa, så på tisdag ska mamma följa mig dit! Såg även att de har babysim!!! Kul, det måste vi gå på sen med lille Sudden!

Lördagen den 11:e november (v. 25)    Jippi, idag går vi in i en ny vecka igen! Har alltså gjort 25 fulla veckor, och är nu inne i den 26:e veckan... Kan informera om att det är 105 dagar kvar till beräknat ankomstdatum för den lilla skruttisen! Sudden rör på sig rätt mycket nu, men inte tusan känner Micke något.. tror att han har något fel på sin känsel i händerna, för som Sudden bökar i bland så borde han ju känna det *skrattar* Sudden har i alla fall hittat ett favoritläge att ligga och kicka på - precis på min urinblåsa, jättemysigt.... Jag förstår varför man ska vara noga med knipisarna.... Ja, vad mer kan jag skriva?? Jag kan ju förståss klaga en hel del, fastän jag egentligen inte vill.. Har fruktansvärt ont i mitt bäcken nu! Det känns som att Sudden är på väg ut emellanåt, det trycker på rätt bra. Speciellt att vända sig om i sängen, resa sig upp ur sängen och kliva ur sängen är ingen större hit... *suck* Ibland gör det rysligt ont, men det är väl precis så det ska vara antar jag! Värre blir det, så det är inte mycket att klaga om just nu, men ändå.... Det får mig i alla fall att försöka vara duktig och träna lite varje dag på det olika övningarna som finns rekomenderade vid bäckenbesvär! 

Har hittat två böcker till som jag önskar mig; Att föda utan smärta skulle jag vilja läsa, och Bonniers barnbok av Elizabeth Fernwick, som jag för tillfället har lånat av Veronica men skulle vilja ha själv!!

Onsdagen den 15:e november (v. 25+4)    Har ingenting nytt & intressant att skriva... Är fortfarande toktrött och vill bara sova! I förrgår la jag mig före tio - och kom ändå inte upp förrän klockan var åtta på morgonen... Jag sover inte så överdrivet bra, vaknar för att gå upp och kissa, vaknar av att jag vänt mig om på mage, vaknar av att jag vänder mig för hastigt och då gör det ont i bäckenet *suck* Men men, snart kommer ju lilla Sudden - så jag får helt enkelt stå ut! Sudden håller igång rätt mycket därinne, det är kul :-) Häromdan satt jag på ett tråkigt möte, men då ägnade jag mig åt att studera min hoppande mage i stället *skrattar* I går var jag på vattengympa tillsammans med mamma & mormor! Det var skönt, trots att vissa rörelse inte direkt var anpassade till någon med stor mage.. så de fick jag hoppa över helt enkelt! Tror nog att vi ska gå på det flera gånger!

Lördagen den 18:e november (v. 26)    Veckoskifte igen! Häromnatten vaknade jag av att Micke låg och slog mig i magen (trodde jag....) Hade drömt konstigt om honom, så jag trodde väl att det var därför han slog mig (inte för att jag drömde att han var dum mot mig eller något). Men det visade sig att han låg och sov så sött intill mig, men slagen mot magen fortsatte.... Aha, då gick det upp ett ljus för mig, det var ju faktiskt lilla Sudden som inte alls tyckte om att jag låg på just det sättet (låg på motsatt sida mot vad jag brukar) och protesterade med ett par kraftiga kickar! *skrattar*

Sover fortfarande dåligt, inatt hade jag riktigt ont då jag vände mig vid ett tillfälle... kanske ska knyta ihop benen då jag sover??! NOT! Men jag ska väl vara glad att jag bara känner av det om jag gå för fort, eller för mycket, om jag sitter stilla för länge eller om jag står upp för länge. 

I torsdags när vi varit på konferens och suttit på en obekväm stol och lyssnat på en alltför lång presentation så gjorde det ont... Det blev ju inte bättre då vi skulle åka därifrån och gick till bilarna... det var svinkallt, så de jag gick med pinnade på rätt bra och dessutom hade vi fått en tung box med varuprover som inte förbättrade de hela. Hade ingen lust att be om hjälp heller, men en av dem märkte att jag hade det lite jobbigt och erbjöd sig att bära lådan, Tack:-)

På måndag ska dosen med järntabletter ökas ytterligare, så nu får vi hoppas att blodvärde ökar och att tröttheten minskar......

Tisdagen den 21:a november (v. 26+3)    Åh vad det har varit skönt idag! Har varit hemma från jobbet och suttit och jobbat hemma i stället! Jag sover så otroligt dåligt om nätterna så jag är långt i från utvilad om morgnarna.... det är helt omöjligt att ta sig ur sängen.... Lite jobbigt! Inte blir det bättre av att man får höra av sina arbetskamrater; "Åh, vad du ser trött ut" och sen följer en massa tips på hur man ska ligga i sängen för att inte få ont... Ja, jag vet att man ska ligga på sidan och Ja, jag vet att man kan sova med en kudde mellan knäna och en under magen... Men vad tusan hjälper det när man vänder sig om i sömnen till sin favoritställning - på mage med ena benet uppdraget... det gör ont! Kuddarna som jag bullar upp under magen och mellan knäna får jag plocka upp från golvet X antal gånger per natt! 

Usch vad jag klagar, men det är lite tungt just för tillfället! Men som sagt, det var skönt att vara hemma, få gå och se sunkig ut i mys-pyskläder hela dagen - trots att jag säkerligen utförde mer jobb härhemma än vad jag hade fått gjort om jag varit på jobbet!

I går var jag inne i stan och fikade med ett par andra av februarimammorna! Det var jättetrevligt och mysigt! Så himla skönt att träffa tjejer som är i precis samma "tidsräkning" som en själv!

Nåt annat kul, i går fick Micke i alla fall se hur magen hoppade till! *ler*

Onsdagen den 22:a november (v.26+4)    I går kväll fick jag för mig att jag inte känt av Sudden på länge och blev lite orolig. Så innan jag skulle sova så petade jag och tryckte på magen - det fick jag igen en stund senare.... Då vaknade h*n till liv minsann! Fast det är så mysigt att känna hur h*n rör sig i min mage *ler* Jag längtar så efter att få ha honom här hos oss *mmmmyyyyssss*

I dag kunde jag inte hålla mig mera.... tog en sväng förbi Stinsen på vägen hem och bara råkade komma ut med lite bebiskläder och ett stort leende på läpparna! Jag måste ju faktiskt få köpa lite baskläder innan! Det är ju rätt troligt att vi får en hel del kläder av släkt & vänner (eller hur va?!) när lilla Sudden är ute, men ändå! Lite får man väl ändå köpa.... Så jag har köpt två par underbyssor, en liten vit body med små blåa nallar på, tillhörande mössa, två par strumpor, en tröja med små kängurur på armarna och ett par gröna byxor med ekorrar på.... Så sött, så sött!  *ler stort*

Näpp, nu är det dax för mamma Sandra att sova!

Lördagen den 25:e november (v. 27)    Mindre än tre månader kvar till beräknad leveransdag av vår lilla Sudd!!!!! Lilla Sudden du ska veta hur mycket vi längtar efter dig!! I dag har jag varit inne i stan tillsammans med mamma & pappa och knatat omkring hela dagen, så nu har jag hyggligt ont i bäckenet... kan tänka mig hur det kommer att kännas i natt och i morgon... aj, aj, aj! Vi passade på att gå in i lite klädesaffärer och bara nypa lite i alla söta kläder... *ler*

Jag köpte även en bok, "Att föda" skriven av Danderyds chefsbarnmorska. Där hon beskriver en hel del om hur förlossningen kan gå till och hur man kan förebereda sig! Jag känner att jag blir alltmer intresserad av att läsa allt man kommer över om förlossningen, det har jag tidigare förträngt på nåt sätt. Men nu känns det som att det börjar bli läge!

Söndagen den 26:e november (v. 27+1)    I dag ska jag bara klaga!!!! Har ingen lust mera! Har ont i bäcken och rygg, fötterna har svullnat så att mina tidigare för stora tofflor går bara på halva foten, känner mig allmänt fet & ful! Ska det vara så hära?! Sudden, jag längtar efter dig! Kan inte jag få gå i idé och vakna upp i februari?! Jag tror nog att det finns gott om näring ändå åt dig i min stora kropp.

Jag kan väl skriva nåt kul i alla fall, i går fick mormor en liten uppvisning av Sudden. Så nu har hon både "sett" och känt hur du rör dig där inne! Väldigt mycket hickande var det!

Jag tror att det är en liten tjej som jag har därinne! Har trott det från början, men sen började jag fundera över att det kanske inte alls var så, men nu när jag känner hur h*n ligger tvärs över magen - i stället för att ligga "lodrät" som det visst sägs att killar gör, så är jag återigen inne på att det är en tjej! Om tre månader - eller 90 dagar (ja ja, nånstans därikring) så får vi se!

Tisdagen den 28:e november (v. 27+3)    Skrev inget i går, då hade det enbart blivit tårar så att jag tyckte det var lika bra att skippa det... med andra ord - inget var bra i går! Dessutom hade jag tid hos MVC i går, men min BM var sjuk så att det blev inställt, trist! Men nu fick jag en tid hos en annan BM imorrn i stället. Känns skönt att få gå dit och kontrollera att alla värden är bra - det hoppas jag verkligen att de är! Nja, förutom vikten då... men men, det är inte mycket att göra åt, det får bli nåt att ta tag i efteråt sen. Kan ju berätta att jag just för tillfället sitter och äter en riktig vitaminchock - fruktsallad och keso *mums*. Återkommer med en rapport från BM i morron!

Onsdagen den 29:e november (v. 27+4)    Jag har under ett par dagar funderat mycket på om Sudden rör sig ovanligt lite, det har känts så när man jämför med andra som har kommit lika långt i graviditeten! Iofs så har väl lilla Sudden gott om utrymme i min stora mage, så det är väl därför jag känner av det mindre än vad de med "rena bebismagar" gör. Jag känner ju av h*n varje dag, men det är inte alltid så tydliga sparkar. Men i går kom det som på beställning, en lång uppvisning på kvällen då jag lagt mig ner i sängen! Då buffades det och tumlades runt för fullt, jag låg och skrattade för mig själv i sängen.... *ler* Lite senare så ringde Micke från kursen, och då berättade jag för honom hur Sudden levt om lite tidigare - och jag hann inte mer än börja berätta det förrän Sudden började om! Häftigt :-) När vi lagt på så började jag sjunga (eller nynna rättare sagt) och då tog det bara ett par sekunder så blev det lugnt i magen igen... Hoppas att h*n sätter igång i kväll igen, för det är så mysigt att känna hur h*n tumlar runt därinne!

I dag har jag ju varit på MVC, har skrivit en rapport om det här. I morrn kommer Micke hem från kursen, och då ska vi åka till Babyland och boka barnvagnen! Tjoho!!!

Söndagen den 3:e december (v. 28+1)    Nu är barnvagnen beställd! Det blev en Brio Alumina, marinblå med små vita rutor på och små söta färgglada figurer inuti så att Sudden har något roligt att titta på då h*n ligger i vagnen. Vi valde ett chassi som är höj & sänkbart, det blev oxå marinblått lixom fälgarna på de luftpumpade däcken. Så tjusigt så! Till detta beställdes en åkpåse och en skötväska, så det sprang loss på den lilla summan 7.380:- (oops!) Men men, vår lilla måste ju få färdas som en kung, så då blir detta nog helt perfekt! Den 15:e februari kan vi hämta ut detta lilla paket! Kul:-) 

Jag inser när man gå på Babyland att önskelistan blir lång, barnvagn, spjälsäng och skötbord är fixat sen tidigare. Det vi saknar nu är en hel del småsaker, bla detta;

* Babybjörn bärsele (marinblå)        * Babysitter
* Musikmobil "Gubben i månen"  * Badbalja
* Fallskärmsmobil * Babygym                               

Jo, det är sant! Sudden har berättat allt detta för mig! Vi har ett så otroligt intelligent barn som ligger i min mage och väntar på att komma ut, så när h*n insåg att h*n inte skulle komma ut innan julen, så passade h*n på att önska sig detta i förskott! Smart va?! *ler*

I alla fall var det nog den stilen Sudden använde sig av i går... Jag var med Veronica & Lucas uppe på Åhléns Citys barnavdelning och kikade! Dom har för övrigt en jättebra avdelning med mycket blandade kläder - både billiga & dyrare till både vardags & fest (ehh... reklamslogan eller?!). När vi gick förbi en ursöt röd Nalle Puh Body med luva med öron på så kickade Sudden till och det måste ju bara betyda "Mamma, en sån vill jag ha" och samma sak gjorde h*n då jag pillade lite på en vit Nalle Puh tröja med texten Friends Forever så vad hade jag för val?! Jo, jag var tvungen att köpa dessa, fastän jag inte riktigt ville... eller hur var det nu?! Sudden är redan en stor fan av Nalle Puh-grejjor... H*n diggar Nalle Puh stenhårt.... Eftersom att målet med Åhléns besöket var att hitta julisar till Lucas, så begav vi oss även in på leksaksavdelningen, och där fanns en liten söt Fisher Price ekorre som Sudden berättade för mig att en sån skulle h*n vilja ha redan på BB, så eftersom att jag är så snäll så köpte jag ju den.... Förstår inte varför Micke bara skrattade åt mig när jag kom hem?!

Nu har känner jag av Sudden rätt mycket varje dag, först på morgonen då jag kommit till jobbet och käkar frukost brukar h*n leva om lite, sedan en stund på eftermiddagen och sedan precis då jag lagt mig i sängen! Så nu har även Micke känt av h*n! Kul:-) Iofs ingen tydligen spark, bara lite smårörelser men ändå! Jag tycker det är superkul att lägga mig ned i sängen och bara ligga och titta på hur magen "böljar"... 

Hoppas verkligen att jag blir en bra mamma, trots mina hemska drömmar.... Drömde häromnatten att vi var på fest (Micke & jag hade den dagen fått en inbjudan till vår fd chef's 40-års fest) och jag helt plötsligt kommer på att "Vem har hand om Sudden??" Det hade vi tydligen glömt bort, så nu låg h*n ensam där hemma... HUVA!

Lördagen den 9:e december (v. 29+0)    JIPPI! Ännu en milstolpe är nådd! Har nu gått 29 hela veckor och är alltså inne på den 30:e veckan! Det är "bara" tio veckor kvar tills vi har vår lilla Sudd hos oss!!! Jaja, det kan bli ett par vekor mer - men även mindre.. (hoppas på det sistnämnda, tror ju ändå mer på "sista-mens-datumet" än på Ultraljudsdatumet). Nu är Sandra en riktigt stor Sandra - undrar var det ska sluta?! Och var ska alla julmaten få plats?! Trapporna på jobbet är ingen höjdare, dels säger bäckenet och fogarna i från och om man trotsar det och går upp (istället för att ta hissen...) så flåsar jag som en valross i en timme sen... (hmmm... lite överdrivet kanske?!). Men annars leker livet, jag sover illa, har ont i bäcken och fogar, har svullna fötter, halsbrännan som bara dök upp på kvällstid tidigare gör sig numera påmind allt tidigare på dygnet (mycket Loka-drickande blir det...). När vi  väl har vår Sudd hos oss så har jag säkert glömt bort allt detta, och tycker att allt var värt! *ler* Hmmm... jag längtar massvis efter dig Sudden! Fast det berättar jag ju för dig flera gånger om dagen så det vet du ju redan!

Vissa dagar funderar jag mycket på att jag inte tycker att jag känner så mycket sparkar. Jag känner oftast bara hur det rör sig som en liten Alien där inne och i går var en sån dag! Trots att jag vid lunchen på jobbet kände det som att Sudden låg precis raklång från under brösten och neråt, för jag kunde knappt böja mig framåt när jag skulle äta.... Sen när jag kom upp på kontoret igen, så satte jag mig raklång och softade tillbaka i kontorsstolen, så kändes det bättre. Men i vilket fall så tänkte jag ändå mycket på hur lite h*n rörde sig under eftermiddagen och kvällen - och det hjälper tydligen bra... för sen var det high life... det har h*n fortsatt med under natten och morgonkvisten. När pappa Micke gick till jobbet i morse så ville nog lilla Sudden säga Hej Då för då var h*n igång igen! *skönt* 

Oj, oj, oj, vad man oroar sig och inbillar sig saker... (man kan glömma bort att h*n faktiskt för en timme sen sparkade till - och få för sig att det var flera dar sen...)

Onsdagen den 13:e december (v. 29+4)    Idag ska jag nog skriva att jag mår riktigt bra!!! Är inte riktigt lika trött längre, järntabletterna har nog börjat ge lite effekt nu. Har heller inte lika ont längre (bara om jag går för fort - eller mycket) och sover något bättre nu... eller rättare sagt, jag börjar vänja mig så det bekymrar mig inte lika mycket längre! Dessutom så besväras jag inte längre av halsbrännan lika ofta som tidigare! Det var väl kul att läsa - jag som brukar klaga så mycket annars....

Det värsta problemet nu är oron... *suck* Man kommer väl aldrig att sluta med det! Först oroade man sig de första veckorna, fram till vecka 12 eftersom att missfallsrisken är som störst då. Sen när man passerat vecka 28 så känns det som en magisk gräns, eftersom att man klarar de flesta barn som föds efter det. Men sen fortsätter man såklart att våndas över ALLT och inser att det kommer man nog få leva med nu... Helst skulle man vilja ha en skriftlig garanti på att allt kommer att gå bra, vi kommer att ha en jättesmidig förlossning då vi får en bebis som är helt perfekt och att ingenting någonsin kommer att hända med bebisen, med oss, med våra familjer, vänner osv... Hmm! Jag tror att man är extra mottaglig för oro nu... dessutom så läste jag igår om två stycken i januarigruppen som bägge två under förra veckan förlorade sina små bebisar i magen... sånt får bara inte hända! Givetvis snurrar det igång en hel massa tankar när man läser sånt... Men lika orolig är jag för att det ska hända nånting med Micke... Man kan bli galen på denna oro!

Men jag är i alla fall superlycklig för denna lilla Alien som lever runt i min mage och formar magen på alla möjliga olika sätt! Det är underbart att ligga i sängen och bara titta på magen *ler*

Måndagen den 18:e december (v. 30+2)    Helgen har inte varit kul! I lördags stressade vi runt i julstressen och shoppade julklappar, och sen när vi åkte hem kom jag på att Sudden inte gett sig till känna på hela dagen, så då blev jag störtorolig! När jag kom hem la jag mig ner på sängen för att se om jag kunde känna något, men inte då... Hur mycket jag än petade och buffade så fick jag inget livstecken från den lille därinne.. Jag blev totalt knäckt och tårarna sprutade, var övertygad om att nu var det kört, nu skulle Sudden lämna oss... Mycket nedstämd satte jag mig trots allt i bilen och åkte hem till Monica på kalas - och då äntligen så fick jag ett livstecken! Jag blev så otroligt lycklig! Söndagen var bra, och jag kände av Sudden mera än jag gjort på lördagen (förmodligen hade h*n rört sig, men jag kände väl inget då jag stressade runt). Det kändes ändå bra att få gå till barnmorskan idag och prata med henne, då blev jag lugn igen! Mer om besöket där kan du läsa här!

Kan förresten berätta att Sudden ska få en kusin!!! Det är Mickes bror Mathias & Kia som ska få tillökning i familjen! 8:e juli är det beräknat, kul!!!!

Lördagen den 23:e december (31 fulla v. idag)    Så var det dan före julafton och även veckobyte! Går nu in i vecka 32, det närmar sig! Börjar lessna på de svullna fötterna och händerna nu - fast det ska väl bara bli värre kan jag tro.... Vi ska på fest den 2:a januari, så jag har fått köpa nya skor tills dess - hoppas att jag kommer i dem då, så att inte fötterna har svullnat upp ännu mera tills dess.... Denna vecka har det varit stor aktivitet i magen och jag har "bråkat" lite med Sudden. H*n har bestämt sig för att ligga med rumpan upp under vänstra bröstet, så det är svårt att böja sig framåt (jobbigt då man sitter framför en dator och jobbar hela dagarna...). Jag har tryckt tillbaka lite - och då får man sig en kick eller buff *ler* Tråkigt att Micke har jobbat sent hela denna vecka, för på kvällarna kan man verkligen känna Sudden "utifrån" om man sitter på en stol och sen buffar lite på magen! Både mormor & morfar fick känna av sitt lilla barnbarn i går då jag var hos dem och åt middag!

Annars är allt som vanligt, jag ser ut som en elefant och låter som en flodhäst ungefär! Helt otroligt när man blir anfådd av att prata ibland... mysko! 

Men Sudden du ska veta att jag längtar efter dig, otroligt mycket!! I går gick från garaget så gick ett par framför mig med varsitt "babyskydd"! Det var ett litet tvillingpar som inte kan han varit särskilt många veckor....Vad mysigt!

Söndagen den 24:e december (v. 31+1)    Sudden önskar er alla (framförallt mormor & morfar och farmor & farfar) en riktigt God Jul! Nästa jul kan jag vara med lite bättre och då önskar jag mig en massa kuliga paket *skrattar*

 Måndagen den 25:e december (v. 31+2)    Nu har jag firat min första jul! Fast jag var inte riktigt med för jag ligger ju fortfarande kvar i magen på mamma.... Men paket fick jag! Jag fick en gosedjursskallra och en sprattelgubbe med Nalle Puh av mormor & morfar! Pappa hjälpte mig även att köpa en julklapp till mamma, en bok om Skrik & Panik... tyckte det kunde vara bra sen om jag har en liten skrikig period eller nåt, så att mamma vet vad som är fel *ler* Mamma & pappa fick oxå en jättebra present av min morbror Nicklas & hans tjej Sandra - en Babybjörn bärsele! Så nu kommer jag att kunna bli buren jätteskönt & mysigt av mamma & pappa! Det var allt från mej! Nu får mamma skriva lite i stället...

Här är allt bra, Sudden lever om ordentligt i magen, det är så mysigt att känna & se hur magen böljar! Vet inte hur många gånger tidigare jag skrivit det, men jag kan bara inte få nog av att titta på min tjocka mage som rör sig *ler* Fötterna är runda som ballonger ungefär, med små prinskorvar längst ut i toppen! Dom är verkligen jättefina :-(

Onsdagen den 27:e december (v. 31+4)    Jag har tagit ledigt mellandagarna (eller rättare sagt, jag ska jobba hemifrån - i alla fall lite *ler*) och det är så skönt! Har i dag varit på Ikea, Babyland & Jysk Bäddlager med mammsen som oxå är ledig! En del Sudden saker har då inhandlats.... Skötbädd till skötbordet, Nalle Puh spjälskydd (vi har fått ärva ett vanligt vitt, men så såg jag detta supergulliga som det dessutom var extrapris på...), Nalle Puh påslakan & örngott, en fleecefilt med... guess what?! Jo, Nalle Puh, en mobil att ha över skötbordet och sist men inte minst ett babyskydd. Alltså en bilstol för den första tiden! Dessa kan man ju hyra, men då kostar det mellan 50:- och 80:- i månaden, och man få max hyra dem i sex månader (men de funkar tills barnet väger 13 kg alltså omkring om ett år) och ska man sedan ha ett barn till i framtiden så vinner man ju på att köpa en egen eftersom att denna jag köpte idag kostade 795:-. Så det så! Det blev i alla fall en Akta Basic som är blå med små katter som mönster!

På juldagen var vi hemma hos Suddens farmor & farfar och firade jul, så då fylldes Sudden garderoben på med ytterligare lite saker.... en jättefin Babysitter, två små bodysar, ett par byxor, två par strumpor och en jättesöt kudde! Kudden är rektangulär men, har sedan huvud, ben, svans och spenar ditsytt så det ser ut som en kossa.... Jättegullig, så den ligger nu i vår säng, så att den ska börja lukta mamma & pappa så att Sudden känner våra lukter!

På annandagen var vi även hemma hos Jimi & Elle och lilla William! Så nu har jag fått prata förlossning med Elle. Känns skönt att prata med nån som har gjort det nyligen, det har ju hänt en del sen mamma var med om en förlossning....

Lördagen den 30:e december (v. 32+0)    Årets sista veckobyte! Går alltså i dag in i vecka 33, och vid nästa veckobyte har vi klivit in i det år som Sudden kommer att födas! Oj, oj, oj vad jag längtar! Ungefär så här har Sudden det inne i min mage nu:

Fast på bilden är det en penis utmärkt, och det vet vi ju inte om vår lilla Sudd har eller inte :-) Men jag förstår att man känner rörelserna så himla tydligt nu, för rackarns vad trångt det är! Det är lite svårt att fatta tycker jag.... en bebis i vecka 33 är ungefär 43 cm lång och väger omkring 2 kg. Nu ökar vikten med ungefär 225 g i veckan för den lille därinne!

Nu har mina tokiga drömmar börjat komma i gång igen... i går natt så drömde jag att jag skulle åka in till BB för det var nog dax... Jag var i vecka 33 (precis som jag är nu) och hade lite ont i magen - så jag trodde att det var dax då.... *Hmmmm* Jag tror nog att man kommer att ha lite ondare än vad jag hade i drömmen.....

I natt har jag drömt att jag skulle in till BB för att kolla vikten på bebisen, men jag missade min tid... fråga mig inte varför jag drömde en sån sak. Varför jag missade min tid var för att jag hade börjat bli jättekonstigt behandlad på jobbet - folk brydde sig inte om mig längre - eftersom att jag ändå bara skulle vara där i tre veckor till, så då ville jag göra allt för att få vara kvar i gänget.... Ehhh! Ja ja, tokiga drömmar!

Söndagen den 31:e december (v. 32+1)    Sudden vill bara hälsa er alla ett Gott Nytt År! H*n återkommer med med nya spännande rapporter nästa år - Suddens år!

Onsdagen den 3:e januari (v. 32+4)    Idag känner jag mig ledsen & nedstämd... Dels är jag så fruktansvärt trött, har väldigt ont i bäckenet och har svullna fötter & händer som jag inte vill ha.... Sen så är jag så fruktansvärt less på alla trista kommentarer jag får! Jag är FET, jag vet det och det blir inte bättre av när folk frågar "Nu är det inte långt kvar va?!" - När man då glatt svarar "Nä, bara sju veckor" så möts man av "VA! Så länge?! Du är ju jättestor". För att inte tala om hur många gånger jag fått frågan "Är ni säkra på att det bara är en?!" Det är klart att är man stor från början så blir man inte mindre av att vänta barn... men det behöver ingen påpeka - jag vet det! Emellanåt så vill jag nästan ljuga och säga till folk att det bara är tre veckor kvar istället för sju.... Kommer folk att fortsätta säga så här så kommer jag väl att isolera mig sista månaden! Har ju bara tre veckor kvar på jobbet i alla fall, skönt!!!! Jag längtar......

Såklart så älskar jag min bebis-mage men det som är över runt omkring är inte så kul... Trots det längtar jag så extremt mycket efter en semla att jag skulle kunna göra vad som helst för en semla....

I går blev jag i alla fall väldigt glad då vi var på fest och servitrisen sa till mig "Du är så vacker, jag blir alldeles rörd & varm inom mig när jag ser din mage". Det var kul att höra!

I morrn ska jag till barnmorskan efter jobbet, kul! 

Torsdagen den 4:e januari (v. 32+5)    Tårar idag igen.... Har varit hos BM och det gick bara bra! Magen växer som den ska, ligger lite över kurvan - men det beror på min i övrigt stora mage, inte på att barnet är större än snittet. Barnmorskan gissade på att bebisen skulle väga runt 3 kg vid födseln, så att det blir ingen jättebebis förhoppningsvis! Fick dessutom två datum för föräldrarutbildningen - startar den 23/1 och gissa vad?! Micke har ett möte då... *grrrrr* USCH vad tråkigt! Han skulle höra om det gick att flytta på. Annars får väl jag ragga upp en annan kille att ta med mig, för hur kul är det att gå själv?? Kan bara se framför mig hur det tisslas & tasslas "Undrar om den tjejen har blivit övergiven?" *suck* Dessutom är det föreläsning om förlossning på KS den 17:e och då kan han inte heller.... Då ska i alla fall mamma följa med som stand in! Just nu hatar jag Mickes jobbande.....

Lördagen den 6:e januari (v. 33+0)    Då tar vi oss in i vecka 34 nu då! Det är idag 49 dagar kvar till beräknad ankomst! Alltså exakt sju hela veckor.... Sen så säger man ju plus/minus två veckor så det kan vara fem veckor kvar... eller mera... Om man ska gå efter "mitt" datum - alltså datumet enligt sista mens - så är ju det den 16:e februari och då kan jag dra bort ytterligare åtta dagar.... 

I går morse då jag gick till bilen så halkade jag till på en isfläck och benen for åt varsitt håll... det känns i bäckenet vill jag lova! Har så fruktansvärt ont... men men, det är väl bara att bita ihop... förlossningen kommer ju att göra ondare så det är lika bra att förbereda sig....

Ja, egentligen kanske jag borde skriva Sandras surdagbok för det är mest vad jag är hela tiden... Jag har så mycket tankar & funderingar om livet, men det är inget jag har lust att skriva här... Blev i alla fall så fruktansvärt lessen i fredags då vi satt & åt middag och jag frågade Micke om de kunde flytta på mötet så att han skulle kunna följa med på första föräldrarträffen. När han då svarade Nej, så brast det totalt för mig! Jag vägrar att gå dit ensam! Så jag bara reste mig och gick från bordet och gick in på toa där jag satt en bra stund och bara grinade för att det kändes så hopplöst. Sen när jag kommer ut säger Micke att det inte gick att flytta på mötet, men att han inte behövde var med på det så han skulle kunna följa med på utbildningen ändå. Då blev jag arg för att han inte sa det med en gång, så hade jag sluppit bli så där lessen! Usch, det är jobbigt med humöret både för mig & för Micke!

I dag blev jag så irriterad för att vi bara slappade bort hela dagen. Vi hade bestämt att vi skulle ut och titta på lite bebissaker, men kom inte iväg förrän klockan var två. Då visade det sig att det ju faktiskt var trettondan och affärerna redan hade stängt... *suck*

Jag funderar jättemycket på hur det kommer att bli sen när vi blir tre... Jag är rädd för att Micke kommer att jobba lika mycket som han gjort en period nu, så att jag blir ensam en massa. Och tänk om vi får ett barn som bara är gnälligt och inte kommer att vilja sova! Hur ska det då gå?! Kommer vi att komma ihåg varandra då?! Eller kommer man bara att gå runt & sura på varann... VILL INTE DET! Man får nog kämpa en del tror jag bestämt!

NÅJA, jag är ialla fall jättelycklig över lilla Sudden som växer i min mage (om nu nån fått för sig något annat efter allt surigt som jag skriver)! Jag älskar Micke, min mage & dess innehåll enormt mycket! Jag är oxå jättelycklig över att Micke nu har fått känna ett par riktiga boffar av lilla Sudden två kvällar i rad.... Jag har hittat mina små knep nu....

Onsdagen den 10:e januari (v. 33+4)    Nu har halva denna vecka passerat! Jag måste medge att tiden går snabbt nu! Tur är väl det.... Vi har alltså 45 dagar kvar till BF och jag har tolv dagar kvar att jobba! TÄNK, tolv morgnar till att bli väckt av väckarklockan och tvingas gå upp, klä på sig, gå till garaget och åka till jobbet! Jag längtar så till att befrias från jobbet! Det kommer nog att bli underbart att vara hemma och bara vara för sig själv en månad innan den lille kommer till oss (eller hur länge vi nu får vänta). Som det känns nu så är jag inte orolig för att det ska bli långtråkigt, jag har massor att pyssla med (tror jag...)

I går var jag återigen iväg och fikade med de andra februarimammorna! Alltid lika kul! Är så glad att jag kom i kontakt med dessa människor och att jag vågade mig iväg på den första träffen! Det har ju blivit sex träffar sedan dess, med dessa härliga tjejer! I går var vi på Sturekatten på Östermalm och fikade! Vi pratade snabbt bort tre timmar... Nästa träff är redan inbokad, det blir tisdagen den 23 januari - men då ska ju vi på första föräldrarträffen, så jag måste avstå från fikadejten....

Hur känner jag mig annars då?! Jo, jag sover ju inte så bra, tråkigt att bara sova på en sida - vill sova på magen snart igen!!!! Jobbigt att ha ont "där nere" så fort man rör sig i sängen, förbaskat ont att resa sig upp ur sängen, jobbigt att gå upp och kissa om nätterna. Så på morgonen är jag inte så kanonpigg... sen så är händerna så konstiga då man vaknar! Helt bortdomnade och stela - och svullna... Fötterna likaså... Nu har jag även haft halsbränna på eftermiddagarna den senaste tiden. Men trots allt så gör det inte så mycket, det är så kort tid kvar nu, så jag står ut med besvären! Det är så mysigt att känna h*n röra sig där inne i magen... *ler*  Längtar något fruktansvärt mycket efter att h*n ska komma ut till oss!!

Lördagen den 13:e januari (v. 34)    Tycker det är extra kul att skriva på lördagar, eftersom att det är veckobyte då *ler* Nu går vi alltså in i vecka 35 - har 42 dagar kvar! Första tjejen på februarisidan har redan fått sin lilla tjej! Det är Bennie som var beräknad till månadsskiftet januari/februari som fick en liten Rebecca den 5 januari. Hon kom alltså till världen tre veckor före utsatt datum! Tänk om tre veckor kan vi ha vår lille bebis här hos oss! Jag tror ju fortfarande mest på "sista-mens-datumet" som då är 16 februari, så nånstans där omkring tror (hoppas....) jag att vår lilla guldklimp kommer till oss... Men det kan ju oxå dröja två-tre veckor efter utsatt datum och då är vi inne i mars! Två veckor efter utsatt datum fyller ju jag år - tänk om Sudden inte tänker komma till oss förrän då?!

Men eftersom att jag var iväg till Guppis reastart i torsdags och köpte en sån fin overall till Sudden så tror jag nog att h*n längtar ut så att h*n får använda sin fina overall! Jag har ju velat med overall, ena dagen har jag velat köpa en och sen nästa har jag tänkt att jag skulle vänta tills efter att vi fått se vad som döljer sig härinne... Men nu börjar ju alla vinterkläder att reas ut, och nästan inga overaller verkar finnas kvar, så jag bestämde mig ändå för att införskaffa en! Det fanns en enda bebisoverall kvar, och den snöt jag framför ögonen på en annan höggravid tjej... (förlåt...). Det är en blå,fodrad teddyoverall med små öron på luvan... ursöt!

I dag ska jag ta en tur till Barnens Hus med mamma för att se om vi kan hitta nåt kul!

Söndagen den 14:e januari (v. 34+1)    Visst var det väl länge sedan jag klagade?? Då är det väl dax nu.... Jag har nog utvecklat sånt här karpaltunnelsyndrom som det kallas! Usch, det är inget mysigt alls! Mina fötter har ju som jag skrivit tidigare varit fett svullna, och även händerna har varit lite småsvullna men inte så att jag har lidit av det precis... Men nu är det inte kul mera! På morgonen då jag vaknar är händerna så domnade (speciellt höger hand) att jag knappt kan knyta den. Det här brukar dock släppa efter lite böjande och stretchande, men domningarna i tre av fingertopparna sitter kvar. Extra jobbigt blir det då jag ska hålla i något, typ en penna, eller när jag står och diskar och så. Så i går slog jag upp detta i en av mina böcker och där kunde man läsa; "Om du samlar mycket vatten kan stickningarna vara ett tecken på att du utvecklar karpaltunnelsyndrom. Då trycker svullnaden mot en nerv i handleden som ger en brännande känsla i  handflatan vid tummen, pek & långfingret" Och det är väl så jag känner - äckligt känns det i alla fall!

I går tog mamma & jag en tur till Barnens hus i Rotebro och spanade lite.... och shoppade lite förståss.... Köpte en badbalja, plastad frotte och underlakan till sängen, plus en amningsbehå till mig. Blivande mormor handlade oxå... en badcape och en barnvagnsleksak blev det! Snart får vi börja använda detta!!! *längtar*

Onsdagen den 17:e januari (v. 34+4)    I dag har jag bokat en tid hos en arbetsterapeut (som visade sig vara mamma & pappas granne, som jag känner väl) för att prova ut en skena för handleden! Den ska avlasta handleden för att minska domningarna i fingrarna, skönt! För det känns verkligen obehagligt!

I går började jag nog känna lite förvärkar!! Satt på jobbet och fick smärtor i ryggen som kom i intervaller, det låter som förvärkar! Spännande.... Har oxå de senaste dagarna haft väldigt ont i bäckenet, aj aj!

Nu på kvällen har jag och mamma (Micke var på ett möte med jobbet...) varit på en föreläsning om förlossning & BB på Karolinska! Det var intressant & spännande att höra! Träffade en gammal kompis som var höggravid! Kul :-) 

För övrigt kan jag ju berätta att nätterna är inga höjdare.... sover väldigt dåligt! Har jag turen att lägga mig tidigt och somna - så vaknar jag nån timme senare av att lilla Sudden har vaknat och håller i gång där inne... Fast det är ju bara mysigt, men man kan bli lite lätt stressad när man vet att man ska upp och jobba om X antal timmar..... men nu har jag bara SJU dagar kvar på jobbet... härligt :-)

Söndagen den 21:a januari (v. 35+1)    I går kväll och i natt längtade jag riktigt, riktigt mycket efter att Sudden ska titta ut! Förhoppningsvis befrias min kropp från de jobbigaste besvären då... Handleden värker och fingrarna domnar - inget kul alls! Känner mig helt handikappad, så fort handleden vinklas i fel läge så gör det ont och känns obehagligt! I går kväll bjöd vi Åsa & Thomas på middag, och när vi suttit vid bordet ett par timmar känner jag hur mina fötter och ben svullnat till oigenkännlighet.... Fötterna var nästintill klotrunda, tårna såg ut som prinskorvar och benen som stockar! Mina knän syntes knappt, de var lika jämnsvullna som resten av benen -inget mysigt alls! Sen när jag la mig ner för att sova hittade jag ingen bekväm ställning *suck* Handen måste ligga i exakt läge för att inte värka, höfterna och bäckenet värkte och benen som jag brukar dra upp under mig gick inte att böja med tanke på svullnande.... JAG LÄNGTAR EFTER ATT FÅ SLÄNGA MIG I SÄNGEN OCH SOVA SOM JAG VILL...... Fast sen när Sudden är ute kommer jag väl att ha värkande bröst så då kan jag inte ligga på mage då heller.... Jag tror nog att Micke längtar efter att jag kan sova på mage oxå - jag snarkar lite väl mycket nu....

I går på dan var vi i Uppsala och storhandlade mat. Passade oxå på att göra lite inköp till Sudden! Första blöjpaketet, lite babylotion, lite salva & sånt. Visst kan man vänta med att köpa sånt, men å andra sidan så tror jag inte att varken jag eller Micke är så sugna på att sticka ut och handla sånt då vi kommer hem från BB! Från och med om två veckor så kan det egentligen hända när som helst - ja, det kan det ju göra redan nu, men man brukar ju säga plus/minus två veckor från BF! Då bör man ju kanske räkna på 16 februari som är BF enligt sista mens - så alltså från och med näst nästa fredag bör man nog vara "beredd". Fast å andra sidan kan man ju gå över två veckor oxå.... (Hoppas inte:-) Pappas jobbarkompis & hans tjej fick en kille i fredags - hon var beräknad till nyårsafton... Så efter en 52 timmars förlossning som för övrigt slutade med kejsarsnitt så kom den "lille" till världen 19 dagar efter utsatt BF... Låter inte som nån dröm precis...

Måndagen den 22:a januari (v. 35+2)    Även under gårdagen längtade jag riktigt, riktigt mycket efter att Sudden ska titta ut! Nu känns det rätt tungt... har riktigt ont i bäckenet, är dålig i magen och mår lite illa emellanåt.... Ungefär samma symptom som brukar komma då förlossningen är på G av vad jag förstått.... Men men det är ju en månad kvar, så jag får nog stå ut en stund till! I går kväll låg jag bara på soffan medans Micke tog hand om mig. Han bäddade om mig och såg till att jag hade det bra, och sen så lagade han mat, diskade och tog hand om tvätten medans jag låg i soffan som ett kolli... 

I dag har jag jobbat min sista måndag på lång, lång tid! Nu är det bara fyra dagar kvar! *skrattar* I dag jobbade jag inte så länge heller, började iofs redan vid sju - men sen åkte jag hemåt vid tolv då jag först skulle till Ann Marie för att prova ut en handskena och sen till Birgit på kontroll. Det gick fort att prova ut en skena, så den kunde jag åka ned och köpa innan jag hade tid hos Birgit. Passade på att köpa lite andra saker på Apoteket oxå som kan vara bra att ha då Sudden är här.... Nu är vi nog ordentligt förberedda tror jag!

I morrn är det dax för första föräldrarträffen, skriver mer efter det!

Onsdagen den 24:e januari (v. 35+4)    I går var vi på den första föräldrarträffen! Först när vi kom dit så blev jag rätt skeptisk... det var inga som verkade speciellt kul, ingen som jag kände att "Åh vad kul, henne kanske jag kan umgås med sen". Men när vi började prata sen så var det rätt okej. Ja, jag är rätt bra på att döma folk vid första ögonkastet.... sorry! Men det har å andra sidan funkat riktigt bra, jag tyckte ju om Micke från och med första gången vi träffades... Minns exakt var vi blev presenterade för varann och vad han hade för kläder på sig... *ler* Ja ja, åter till gårdagens föräldrarträff.... vi fick börja med att presentera oss, och sedan pratade vi en del om förväntningarna inför förlossningen och sin nya roll som förälder. Birgit berättade lite om de olika skedena av förlossningen, och när man bör åka in till BB och sånt. Sen fick vi se en film om förlossning! Det var härligt att se när barnen kom ut efter allt kämpande... ett par tårar trillade minsann ned för min kind då kände jag *ler* Sen blev vi uppdelade tjejer & killar och fick presentera oss lite närmare, och sedan prata mer om förväntningar/oro inför förlossningen och sin nya roll som mamma. När vi sedan samlades igen, så gick vi igenom det vi pratat om. Det sista Birgit gick igenom var olika smärtlindringar och bad oss att fundera över det till nästa gång!

Jag har klivit in i något form av lugn när det gäller förlossningen! För ett tag sedan så var jag rätt nervös och orolig för både förlossningen och för att något skulle gå snett, men de tankarna har glidit bort nu..... Går inte alls runt och oroar mig på samma sätt som för ett tag sedan att något ska hända, det är skönt! Inför förlossningen känner jag mig väldigt förväntansfull och pirrig! Jag vet att det kommer att göra ont - jäkligt ont - men det är ju en positiv smärta, så jag tror nog att jag kan uthärda det! Hoppas det i alla fall.... Jag vill in i det längsta undvika någon smärtlindring.... Jag hoppas att jag klarar mig med naturliga metoder som massage, dusch och akupunktur. Lustgas kan jag ju oxå tänka mig, om det inte är så att jag mår illa av den.... Sen en annan viktig punkt - musik! Jag älskar ju musik och känner att det kan ge mig ett lugn, så får jag ta med mig min favoritmusik så ska det nog gå kanon! Skivorna som kommer att följa med är Regina Lund, Kaah, Kristina från Duvemåla (Helen Sjöholm när hon sjunger "Du måste finnas" är ett måste...) och framförallt KENT!! Många skivor blir det - men jag vill verkligen att jag ska kunna få lyssna på dem om det blir tungt, jobbigt och utdraget!!

I dag har vi även varit på studiebesök på BB (Akademiska i Uppsala). Vi fick gå igenom alla delar, med intagningsrum och förlossningssalar och allt sånt! Det känns skönt att veta hur det ser ut och funkar där och så vidare! Det blir förhoppningsvis dit vi kommer att åka då det är dax! Det var en tjej som gick och vankade i korridoren med en gåstol och såg plågad ut.... Om en månad kanske man själv gör samma sak *ler* 

Om man räknar datumvis - så är det exakt en månad kvar idag! Det är ju den 24/1 i dag och bebisen är beräknad till 24/2. Ihhhhh..... jag längtar så! Förresten så var vi och hämtade vårt Baby Basic paket idag! Det var rätt generöst faktiskt, man får ett paket blöjor, ett paket tvättservetter, en handskallra och en bok om graviditet och den första tiden när bebisen är ute! Tack för det Pampers!

Söndagen den 28:e januari (v. 36+1)    Nu är vi alltså inne i vecka 37!!! Nu ska jag inte jobba mera.... jobbade min sista dag i fredags och ska nu bara vara hemma och vila upp mig tills det är dax! Fantastiskt skönt ska det bli... Jag får väl hoppas att jag inte går över tiden alltför mycket så att man bara blir dragandes här hemma.... Det kändes lite konstigt att gå hem från jobbet i fredags och veta att man förmodligen inte ska komma tillbaka dit på minst ett & ett halvt år (om jag nu nånsin kommer tillbaka just dit...) På sätt och vis kändes det lite vemodigt att säga "Hej då" till arbetskamraterna... flertalet av dem kommer jag ju inte att sakna, men visst känns det tråkigt att säga hej då till någon som man jobbat väldigt nära med under ett års tid och trivts bra tillsammans med...

Vad ska jag hitta på nu då?! Inget.... bara ta hand om mig själv, gå här hemma och plocka lite, titta på videofilmer,  försöka sova middag varje dag och sen bara vara! Ska bli så skönt - tror jag.... jag som brukar vara så rastlös i vanliga fall, men det ska nog gå bra... Första dagen, i morron måndag ska jag i alla fall inte planera något! Kanske åka upp till Maxi och handla lite mat, men annars ska jag inte göra något! På tisdag har vi föräldrarträff på kvällen och sen på onsdagen så ska februarimammorna träffas hemma hos en tjej inne i stan. Vi blir elva stycken som ska ha knytis hemma hos henne!! Kul :-)

De senaste nätterna har jag sovit ofantligt dåligt... inget kul alls! I natt tror jag att jag var uppe omkring tio gånger och kissade, sen låg jag bara i sängen och visste inte vad jag skulle göra för att somna. Hur jag än låg kändes det obekvämt, kan inte ligga på mage, kan inte ligga på rygg, kan inte ligga på vänster sida för det känns så obekvämt och ligger jag på höger sida för länge så får jag ont i höften... YES! Nån som har ett förslag på vad jag mer kan välja för ställning?? Huvudstående eller?! Men tack & lov så sover jag helt okej på morronen, så nu ska jag försöka sova middag, så att man orkar vara uppe en stund på kvällen och sen får jag sova ut på morgonen i stället! Jag har i alla fall världens tur som har världens gulligaste och omtänksammaste kille! Han brukar bädda om mig, och serva med kuddar hit och dit, och springa och hämta vatten och läppmoja hit & dit. Häromdan när jag klagade över att jag inte hade några byxor att sätta på mig (eftersom att ett par gått sönder och ett par saknade en knapp), så var han så snäll att sy i knappen åt mig! Jag har lite problem att göra såna saker eftersom att fingertopparna är bortdomnade... Sudden har tur som kommer att få en sån underbar pappa!!

I stället för att göra sig lördagsfin - så gör jag mig lördagssvullen.... Mina fötter var nästa lika svullna i går som de var förra lördan... de ser inte kloka ut när de är så där svullna! *suck* Dessutom mådde jag illa i går kväll... spydde en gång och sen var jag bara jätterisig i magen (intressant va?!) 

Näpp, nu ska jag åka med mammsen & pappsen till Ikea och inhandla en spjälsäng till lilla Sudden! 

Så nu har vi varit där!! Innanför dörren står nu en spjälsäng och väntar på en liten Sudd :-) Det blev såklart en Narvik (vi har ju allt annat i Narvik, så varför byta??) Köpte även tvättlappar, en till filt, och en omgång lakan till! Nu ska jag käka lite och sen sova middag....

Tisdagen den 30:e januari (v. 36+3)     Så har jag klarat av de två första dagarna av min föräldrarledighet!!! Det har varit väldigt skönt, har tagit det lugnt & coolt.... Idag har jag haft riktiga sammandragningar :-) Började när jag skulle gå och handla lite lunch, och sedan har det hållt på så fort jag ansträngt mig lite... Undrar så om bebisen är fixerad eller inte... det känns mer i de nedre delarna nu, och sen så känns det emellanåt som att det "surrar" innanför blygdbenet, som att lilla Sudden håller på och skruvar sig nedåt... Fast av den berömda "kokosnöt-mellan-benen-känslan" känner jag inget...

Nu på kvällen har vi varit på andra föräldrarträffen! Vi pratade om smärtlindring och komplikationer i samband med förlossningen. Sedan fick vi diskutera hur man trodde att första tiden som familj skulle bli och hur man ska göra för att hålla kärleken vid liv... Det är svårt att tänka sig in i hur allt kommer att bli - men jag tror att vi kommer bli perfekta föräldrar *ler* 

Ett av paren som skulle ha barn 27 februari hade i morse fått sin lilla tjej... så nu kan det alltså hända när som helst egentligen!!! Hur spännande som helst! Jag längtar! Nu ska jag sätta i gång med en kladdkaka inför morgondagens februarimammsträff....

Fredagen den 2:a februari (v. 36+6)    Förstår ni?! Vi har klivit in i VÅR månad - Februari är här! När vi i juli fick det bekräftat att det fanns en liten Sudd som växte inom mig så kändes februari hur avlägset som helst - och nu är vi här! WOW! Jag kan nästan inte tro det själv! I dag är det dessutom exakt två veckor kvar till beräknat datum enligt sista mens (tre veckor och en dag enligt UL), och eftersom att man säger att två veckor innan och två veckor efter Bf är helt normalt så kan Sudden alltså anlända närsomhelst! Det känns overkligt, tänk att man bara går och har lite förvärkar och sen en dag inser att nu är det på G. Jag tror inte att jag kommer att få känna det, det är nog bara fejk - det är nog bara en Alien härinne och en himla massa snask. Alien kommer att upplösas sakta men säkert medans den stora godismagen blir kvar.... eller vad tror ni?!

Lördag den 3:e februari (v.37+0)    Jahaja nu är det pappa Micke som sitter vid tangentbordet och "styr". Nu är det som sagt Lördag och vi har klivit in i vecka 38. Jag tycker att våran graviditet har varit väldigt bekväm. Sandra har varit väldigt lugn mot mig, och jag hoppas att Sandra tycker att jag har ställt upp på hennes villkor. Jag kanske har jobbat lite mycket, men jag bytte jobb i mitten av Oktober som gjorde att jag i min karriär som blivande Ica-handlare klev lite närmre mot mitt mål. Jag måste i alla fall säga att jag längtar mycket till det lilla livet ska titta ut. I dag så ska vi i alla fall åka och hälsa på Farmor och Farfar i Enköping. Dom längtar nog lika mycket. 

Onsdagen den 7:e februari (v.37+4)    I natt har jag sovit exakt hur dåligt som helst.... *suck* Det är obekvämt att sova, sen så har jag varit uppe och kissat en gång i timmen minst.... skitjobbigt! Det var först på morgontimmarna, efter att Micke stuckit vid halv åtta som jag kunde sova en längre stund. Då sov jag tills strax före tio... men jag känner mig inte särskilt pigg precis... Dessutom har jag mått lite illa och är lite dålig i magen, så jag hoppade lunchen med februarimammorna och stannade hemma i dag i stället! Nu går man och känner efter väldigt noga efter varje litet tecken och hoppas på att det ska betyda något.... I går kväll hade jag ett par riktiga sammandragningar, plus att jag känner av förvärkar (antar jag att det är....) i ryggen... Det känns som en molande värk, typ mensvärk! Men som sagt, vi får väl se när den lilla tittar ut - även om jag hoppas väldigt mycket på att det snart är dax!! Längtar så efter dig Sudden!

I går morse var vi hos barnmorskan på morgonen, mer om det kan du läsa här. Sen på dagen så var jag hos mormor & morfar och fikade, plus att jag var hemma hos mamma & pappa och fixade med Nickes papper. På kvällen var det dax för den sista föräldrarträffen. Då var det bara mammorna som träffades. Birgit började med att förvarna oss om att Akademiska i Uppsala inte längre kommer att kunna ta emot födande mammor från Märsta i samma utsträckning som förr, att de först och främst måste ägna sig åt sina patienter... Men vi är fortfarande välkomna att "försöka" där och höra om det finns plats.... känns lite jobbigt att höra om allt detta strul det verkar vara att få en plats bara för att få komma och föda barn.... Så hon rekomenderade oss att ta fram telefonnummer till alla BB, även Sös, Huddinge & Södertäljes BB.... Jippi! Det känns inte så kul, för man kanske vill vara hemma så länge som möjligt och kanske har haft telefonkontakt med Uppsala - och så när det väl är dax att åka in så blir man slussad vidare till Södertälje.... *suck* Man kan väl inte annat än hålla tummarna för att det går vägen med Uppsala...

På träffen fick vi sen se en film om amning. Det verkar som att det här är en väldigt viktig punkt! Hoppas att det kommer att fungera för oss... fast det känns konstigt att tänka sig att jag om ett par veckor kanske kommer att ha en liten Sudd intill mitt bröst och amma den lill*.... *ler* Vi fick även träna lite avslappning - sittandes i saccosäckar, hur skönt som helst!!! Nu vill jag oxå ha en saccosäck! Den skulle man nog kunna sova i, så det blir nog till att införskaffa en sån!! Lite andning fick vi oxå testa. Även om jag tror att det ger sig rätt bra på förlossningen, så är det bra att veta vad man kan tänka på (om man nu är så klar att man kan tänka....) Det var som sagt sista träffen, och när vi ses nästa gång så är det nog när vi ska ut och dra våra barnvagnar ihop!!! På den andra sidan som jag håller i, Februaribarn så föds det barn hejvilt nu! Jättespännande!!!

Fredagen den 9:e februari (v.37+6)    Ja, sömnen är väl oförändrad kan man säga... Sover inte speciellt bra och vaknar ofta, är rätt less på den biten nu! Om man åtminstone kunde hitta en bekväm vilställning så hade det nog känts lite bättre... men men.... I går var jag, Veronica & Lucas ute och gjorde Barkaby.... Det blev en heldag så jag var helt slut när jag kom hem!! Vi var på Ikea, Intersport, Onoff, Toy S'Rus och såklart Babyland. Jag frågade efter vår barnvagn och den stod klar för avhämtning, så eventuellt åker vi och hämtar den på söndag!! *ler* Köpte oxå en speldosa som jag kan börja spela för Sudden redan nu! Det sägs ju att man ska sjunga för bebisarna i magen, men det är jag inte så bra på... Fast det kanske går lika bra med Kentlåtar??? I alla fall så köpte jag en jättesöt speldosa, en pingvin som sitter på en måne... Så nu har jag redan hunnit spela den ett par gånger för h*n. 

I dag är det en vecka kvar tills mitt eget (sista mens datum)!!! WOW! Men jag kan ju lika gärna gå över tiden typ tre veckor eller nåt... Fast det får jag verkligen hoppas att jag slipper.....

Söndagen den 11:e februari (v.38+1)    Hej igen alla ihop, det är bara pappa Micke som har tagit över tangentbordet en stund. Vi har bestämt att jag faktiskt ska få skriva lite på sidan också. Så jag tänker skriva lite på helgen. Veckan har varit bra, både på jobbet och här hemma. Man kan inte boka upp sig så mycket längre. Bebisen kan ju behaga komma ut precis när som helst. Här hemma så är allt klart i alla fall. Igår(Lördag) så monterade vi ihop sängen, så nu är allt klart. På kvällen så var vi hemma hos Cattis och Tobbe, Thomas och Åsa var också där. Det blev mat och dryck alkoholfritt förstås. Alla frågar en massa runt förlossningen speciellt Cattis så hon är nog lite sugen på en liten. Det blev ganska sent, men Sandra orkade vara med hela kvällen, jag tyckte att hon var jätte duktig som höll sig vaken. I dag så har vi varit på Babyland och hämtat barnvagnen. Annars så har det inte hänt så mycket, Sandra lagar mat medan jag tittar på ishockey på tv´n. Sandra håller för övrigt på med Februari mammornas hemsida. Jag tycker hon är SKIT duktig som kommer på alla grejor på den sidan. Nu så är maten klar. Ha det bra alle sammans så hörs vi nästa vecka.

Tisdagen den 13:e februari (v.38+3)    Då är det riktigt nedräkning nu då! Tio dagar kvar till beräknat datum! Fast vi har ju satsat på morgondagen - alla hjärtans dag, samt gammelfarmors födelsedag, så vi får väl se hur det blir med den saken... Ett par kvällar här nu så har det faktiskt känts väldigt udda i magen - som om att nåt vore på G, men sen blir det inget mer av det! Det är väl bara lite förvärkar som förvarnar om vad som komma skall... I dag och i går har jag i alla fall gjort mitt bästa för att sätta i gång det med hjälp av promenader.... I går var jag inne i stan för att fika med februarimammorna. Så jag parkerade vid Hötorget och gick sedan i raskt takt till Östermalmshallarna... sen stod jag där och flåsade en bra stund medans jag väntade på de andra...  Vi var sex stycken som träffades - två bortfall mot planerat... En av oss fick bebis i fredags och den andra fick vi inte tag på mobiltelefonen var avstängd.... kan man gissa på BB tros?? Vi var så nyfikna... En av oss hade BF i lördags och var måttligt besviken, en annan hade BF i går och var inte så mycket gladare hon.... Vi bestämde att ses igen på måndag - undrar hur många som fallit bort då??

I dag har jag tagit en rask promenad till centrum för att luncha med Veronica, Sabina & Lucas! Var lika slut idag när jag kom fram.. Ska nog gå ut och gå en vända i kväll osså... VILL HA BEBISEN NU.... Pappa åker ju till Teneriffa med jobbet på söndag, så innan dess skulle vi ju ha klarat av det här - det har vi ju lovat... Hmmmm....

Torsdagen den 15:e februari (v.38+5)    Tyvärr gammelfarmor - jag hade ingen lust att komma ut på din födelsedag! Du får ha din födelsedag för dig själv... att det var alla hjärtans dag struntade jag oxå i... Jag vill nog ha en egen dag! I morgon är det "vårt" datum - alltså det datum som Sudden är beräknad till enligt sista mens, och det datum som jag tror mest på!!! Sen så sägs det ju att det ofta är så att hur det var när man själv föddes spelar in. Eftersom att jag föddes fyra dagar efter beräknat datum (sista mens alltså, då fanns det ju inte Ultraljud) så kanske Sudden oxå gör det... i såna fall är det den 20:e som gäller.... Ja, man kan nog spekulera hur mycket som i helst i vilket datum som gäller, det är ändå ingen som vet när det blir av! Bara lilla Sudden....

Jag vet i alla fall att vi hoppas lika mycket varje kväll vi går och lägger oss; "I natt kanske man vaknar upp med värkar" Tänk att längta efter att man ska känna smärta.... Men det blir ju nåt fint av den smärtan sen, så det är det nog värt!!! Sudden, vi längtar efter dej! Hör du det??

Fredagen den 16:e februari (v.38+6)    I dag är det vår dag!!! Alltså den beräknade dagen enligt sista mens.... denna dag som jag hela tiden har trott på... Ja, kanske inte mitt på dan - men i alla fall närmare denna, än Ultraljuds-datumet... Vi får väl se hur det blir! Sen i går eftermiddag, vid femtiden, då jag låg i soffan och kollade på "Ögat" så har jag känt av värk i ryggen & magen... Det är svårt att beskriva, men det är nog mensvärk som ligger närmast till, som i ett bälte över korsryggen och runtom på magen. Ingen "ond" värk, men en lite molande sådan... Har sedan haft det hela natten, och när jag vaknade vid halv fem i morse så mådde jag dessutom illa. Kunde inte somna om förrän efter klockan var sex! Nu har jag precis vaknat, klockan är tio i tio på förmiddagen och både värk och illamående finns kvar... Jag hoppas att detta är tecken på att det hela är på G inom närmsta dagarna.... Undrar om det är idag man ska packa väskan tro?? Jag återkommer!

19:11    Kan meddela att det inte avtagit... Nu mot kvällningen har mensvärks-känslan blivit starkare.... Har oxå varit hos Barnmorskan på en kontroll! Allt såg finfint ut! Hon blev alldeles lyrisk när jag berättade hur det kändes i rygg & mage! Hon trodde bestämt att något var på G nu... Hi hi! Har hyrt en TENS apparat, alltså elektroder som man sätter på ryggen och sen kopplar en stimulator till! Superskönt är det.... Vi får väl se om jag återkommer mer idag....

Lördagen den 17:e februari (v.39)     Det blev ingen bebis igår eller i natt...  Trodde faktiskt att något var på G, då jag gick och la mig i går kväll, men så var inte fallet.... Det är bara att vänta och se! Nu har vi varit ute och gått en sväng, för att försöka öka på det hela.... I kväll ska vi i alla fall ut och käka en försenad alla hjärtans dag middag! Man vet ju inte när man kommer att äta på restaurang nästa gång....

Måndagen den 19:e februari (v.39+2)    Nej... Fortfarande ingen bebis... symptomen kommer och går... varje kväll tror jag att det kommer att hända på natten - men än så länge har det alltså inte blitt något.... Nu har nog de flesta av oss februarimammor som brukar träffas & fika fåt bebis - förutom jag & en tjej till *suck* Även Anna som jag har kontakt med har nog sin bebis hos sig nu... Hon skrev i går kväll att vattnet gått, så säkert har hon en liten hos sej nu...

Tisdagen den 20:e februari (v.39+3)    Nu har vi tre dagar kvar till beräknad födelse - men ändå känns det redan som att man gått över tiden massor... jag har ju gått fyra dagar över från mitt eget datum, så på sätt & vis så har jag ju redan gått över tiden.... Jag kämpar hårt för att den lille ska titta ut! I dag har jag varit ute och promenerat i rask takt - det var så att folk som jag passerade tittade frågande på mig, förutom två tjejer med barnvagn - de tittade förstående på mig.... Ja, vi får väl se här under kvällen om det ger resultat! Har i alla fall under hela dagen känt ett enormt tryck nedåt som jag inte känt av tidigare! Kan det vara ett tecken.... Oj, oj, oj vilken specialist jag är på att hitta tänkbara tecken... *skrattar*

Onsdagen den 21:a februari (v.39+4)    I natt så sov jag väldigt oroligt mellan elva och kvart i två. Var uppe och kissade ett antal gånger. När jag sen gick och la mig efter att ha varit uppe vid kvart i två, så började det kännas konstigt i magen. Kände en molande känsla i ryggen, som satt där hela tiden och sen kom det värkar i perioder. Jag låg och vände och vred på mig och funderade på om det verkligen kunde vara på G. Efter lite mer än en timme så insåg jag att så var nog fallet, så jag väckte Micke och talade om det, och sa att jag ville gå upp och bada. Så det gjorde jag, medans Micke gick och satte sig i soffan. Efter en stund i badet så gick jag upp igen och satte mig hos Micke i soffan. Värkarna fortsatte att komma regelbundet, typ fyra-fem minuter emellan dem, men de gjorde inte så ont som jag trodde att de skulle göra - men hur vet man sånt om man aldrig varit med om det?? Vi bestämde oss för att försöka vila en stund till - det kanske skulle behövas... Men jag mådde lite illa, och hade svårt att ligga ned, så jag gick och satte mig i soffan igen och började kolla på video. Efter ett litet tag så hade jag såna spykänslor så det var bara att gå och stoppa fingrarna i halsen (men först fick Micke städa toan...), sen kändes det bättre och jag kunde lägga mig och vila en liten stund. Så här fortsatte hela morgonen, mamma kom förbi vid åtta, då hon var på väg till jobbet, för att lämna Cd-spelaren som vi ska ha med till BB och då kände jag mig rätt ynklig när hon kom... Så när hon gått, så vilade jag en timma till. När jag sen vaknade upp så gick Micke och handlade frukost - jag kunde bara tänka mig tunnbröd. Så det kom han hem med. Efter frukosten var jag illamående igen, och återvände till toan... Sen började jag vela om vi skulle ringa BB och kolla eller inte, man vill lixom inte vara till besvär - och om det då inte är på allvar så känns det bara dumt... Samtidigt som det skulle vara skönt att få komma in och kolla läget... Så till slut ringde Micke till Akademiska, och berättade hur jag kände det. De tyckte att vi gott kunde åka in - men inte till dem, för de hade intagningsstopp... SUCK! Då blev jag superbesviken, för vi har hela tiden varit så inställda på att få åka dit... Efter en liten stund ringde jag Karolinska i stället, och dom sa att jag kunde vara hemma så länge jag kände mig trygg hemma, men ville jag komma in nu så var det OK - fast de hade oxå fullt.... Så om vi väntade hemma i ett par timmar så skulle vi nog få en plats hos dem. Exakt hur bra känns det?? Visst kände jag mig trygg hemma, värkarna var ju inte så kraftiga även om de kom rätt tätt - men man är ju inte speciellt trygg då man vet att man kanske inte kommer få plats i Stockholm ens... Jag blev superstressad av detta och kände bara "Okej, om två timmar åker vi in - och då måste det verkligen vara allvar, annars kanske vi blir hemskickad och det skulle kännas dumt". Ja, det räckte väl att tänka så för att det hela skulle avta.... Magen kändes fortfarande av, men inga värkar....

Så det var bara att vila en stund till, och sen så gick vi till Sätuna för att handla lunch. Plättar blev det... När vi lunchat la vi oss och sov, gick upp vid fem igen! Men värkarna var borta med vinden.... Nu under kvällen så har jag inte haft några värkar, men magen är stenhård och känns konstig - så vi får väl se vad som händer i natt.... Som tur är har Micke varit ledig idag, så jag har inte behövt hålla honom hemma i onödan. Vi får väl se om det blir jobb för honom i morrn... Håll tummarna för oss.... så att vår lille Sudd kommer till oss snart....

Vill oxå passa på att gratta Anna, som fick en Emil nu i början av veckan! GRATTIS ANNA! 

Fredagen den 23:e februari (v.39+6)    Sudden trivs väl bra därinne... säkert alldeles för bra! För några tecken på att kravla sig ur finns inte... Jag som var så stensäker på att innan onsdagen var slut så skulle vi vara tre i familjen - men där gick jag bet! Jag känner av magen mycket mer än vanligt - den är som en stor, hård basketboll nästan för jämnan och det trycker på rätt ordentligt så fort jag går. Men några andra tecken, som slemmis, vatten eller regelbundna värkar finns inte... Bara "mensvärken" som kommer & går! Tänk jag har inte ens nått beräknat datum, enligt ultraljud, det infaller ju i morron - men ändå känns det som att jag gått över tiden.... Nu har verkligen "alla" andra fått sina små, och man blir ju så avis..... Dessa två dagar (ja, denna har ju inte mer än börjat än...) har jag varit så besviken då jag vaknat upp och insett att det inte alls hänt något under natten (har bestämt fått för mig att det måste starta nattetid...). Jag är verkligen uttråkad nu.... Ska strax gå och handla tidningarna och en glass tror jag! Sen lite senare idag ska jag åka med mamma till mormor & morfar och fika för att fördriva tiden lite....  

I helgen har Micke jouren - jobbar alltså från 07:00 till 18:30 både lördag & söndag, supertrist! Nu är det trist att vara ensam mera... men jag hoppas att jag kan hålla honom hemma - eller hemma & hemma, jag hoppas att vi kommer att tillbringa en del av helgen på BB... Men som sagt, jag lär väl hinna fylla år (som jag gör om två veckor) innan Sudden tittar ut....

Lördagen den 24:e februari (v.40)    Jahaja, då var vi här... Det är alltså den stora dagen i dag! Det känns som att denna dag kommer ett bli som julafton - fast en julafton utan morgonklapp, utan grötlunch, utan Kalle Anka, utan julbord, utan julklappar - precis som en vanlig tom dag alltså.... Micke jobbar dessutom hela helgen, tråkigt!

Mamma & jag ska i alla fall ta en tur till Täby C idag, och fördriva tiden lite...

Söndagen den 25:e februari (v.40+1)    Nu får man kalla sig för övertidare då... *suck* Det hade jag ju hoppats att slippa... Gårdagen, det magiska datumet, gick obemärkt förbi... Det kanske är så att lilla Sudden väntar på att morfar ska komma hem från Teneriffa innan h*n bestämmer sig för att kravla sig ut?? Då kan jag meddela att ikväll kommer han hem, så ikväll är även Sudden välkommen ut... *skrattar* Nej, det blir nog en marsbebis ändå.... Jag som fick en tid hos MVC den 28/2 och trodde väl aldrig att den skulle behövas - då har jag fött för länge sen... eller hur?!

Klockan 19:03    Nu har menskänningarna och en dålig mage smugit på sig under eftermiddan.... Vi kan väl hoppas att det är ett tecken... Snälla Sudden jag vill ha dig hos mig NU!

Måndagen den 26:e februari (v.40+2)    Ja, jag vet - jag har faktiskt bara gått två dagar över tiden (än så länge...), men nu ger jag snart upp! Det är väl lika bra att packa ihop alla bebissaker och ställa undan, för här blir det nog ingen bebis.... USCH! Jag är less nu... Vad ska jag hitta på?! Blev dessutom väckt i morse av att nån ringde vid nio... När jag kom fram till telefonen så var det ingen där *suck* Jag som måste sova minst till tio, annars blir dagen så himla lång....

Jag har i alla fall varit ute på en promenad. Gick fram & tillbaka till centrum. På väg hem mötte jag ett par från föräldrargruppen. De hade fått sin pojke för två veckor sen, en vecka över tiden. Hon hade fött på KS, eftersom att Ackis var fullt - och de var helnöjda med KS, så det känns ju bra det! Fast jag kanske inte behöver bry mig... det blir väl ingen bebis här... I dag har i alla fall Micke kommit hem tidigt, så nu ska vi strax ut och gå - igen....

Tisdagen den 27:e februari (v.40+3)    Jag är kvar! Om nu någon trodde något annat... får nog inse att det blir en marsbebis ändå.... I morrn ska jag till MVC på koll! Jag som så kaxigt sist sa att det var onödigt att sätta upp denna tid... *ler*

Onsdagen den 28:e februari (v.40+4)    Kanske idag ändå :-) Har sovit lite dåligt i natt, var lite illamående då jag vaknade till runt tre-fyra nån gång, och var ännu mera illamående då jag vaknade vid femtiden plus att jag kände av den bekanta mensvärken i lite mer skala än jag gjort de senaste dagarna. Efter att Micke gått strax efter sex så försökte jag somna om igen, och sov korta stunder fram till kvart över åtta då jag gav upp och gick upp och badade. Men jag hade inte ro att ligga i badet allt för länge heller, så jag gick upp och gick på toa - då kom det.... det efterlängtade blod-slemmet.... Så nu kanske det ändå är på G! Hoppas... Ska gå till MVC nu vid 10:30, får se vad hon säger där! Fortsättning följer!

© Sandra Åström
www.familjenastrom.se